Monday, July 31, 2006

Helgen med Micke

För några veckor sedan var ju Micke R på besök här. Det var, som väntat, mycket skoj!

Här kommer lite bilder från lördagen då vi var i NY:


Vi började dagen med att äta frukost på den här utmärkta Dinern på 45th street. Underbara pancakes!


Vi tog därefter tunnelbanan ner till södra Manhattan och såg bl.a Ground Zero


...och Wall Street (New York börsen, NYSE, i bakgrunden


Efter en full dag var det skönt att byta om och äta en god middag på Michael Jordan's steakhouse i Grand Central Station




På söndagen tog vi en långpromenad och såg VM finalen i den här baren!

Om ni vill se mer bilder kan ni följa den här länken (gå in i Slideshow mode).

Tack för att du kom, Micke! Välkommen tillbaka!
/J

Friday, July 28, 2006

Mellanöstern

Efter nedanstående inlägg om Boten Anna kände jag för att höja nivån något...

Kriget i Mellanöstern är knappast något som jag egentligen hade tänkt att kommentera här på bloggen men jag tycker att situationen börjar bli obehaglig. Dels på grund av de civila som dödats på båda sidor (inklusive FN styrkorna) men också naturligtvis vart detta kan leda. Det som gör att jag ändå vill ta upp det är att jag slås av den enorma skillnad i nyhetsrapportering mellan Sverige och USA som jag har observerat.

Eftersom jag läser svenska tidningar på nätet, lyssnar på Ekot åtminstone någon gång per dag samt lyssnar på Godmorgon världen och Studio 1 på podradio, har jag en ganska klar bild över rapporteringen från en svensk horisont. I Sverige verkar i princip alla tycka att fred är bra till varje pris och att krig aldrig kan lösa något. Det viktigaste är vapenvila. Diskussionerna, som jag har uppfattat dem går i princip ut på att den starke (Israel) gör fel som slår den svage (Libanon enligt medierna, fast egentligen är det väl Hizbollah de borde säga).

Här i USA pratar de flesta medier, både på höger- och vänsterkanten, om Israels rätt att försvara sig. Huruvida Israel tar till "övervåld" eller inte diskuteras dock mycket.

Kriget började pga att Israel var trötta på att få missiler inskjutna på sitt territorium under så lång tid. Här har t.o.m en hel del libaneser bosatta i USA uttalat sig positiva (!) till Israels aktioner i Libanon även om de samtidigt har fördömt användandet av bomber i civila områden. De menar att Libanon och Israel har i grunden samma mål nämligen att få bort Hizbollah som en militär kraft. När Israel gick ut ur södra Libanon 2000 gjordes det därför att Libanon lovade att rensa upp och avväpna Hizbollah. Detta har det inte kunnat göra eftersom Hizbollah genom stöd med pengar och vapen från framför allt Iran men även Syrien är så starka.

Medierna i USA har naturligvis en stor fördel eftersom de kan ha Henry Kissinger och Kofi Annan direkt med i TV istället för Maria Wetterstrand/Peter Eriksson/Lars Ohly (finn tre fel) eller någon tomte från Svenska Freds men ändå! När man tittar på PBS (statliga TVn häröver) och BBC America, slås man av bredden och nivån på diskussionerna.

Bara för att klargöra, visst kritiseras Israel även här och många tycker att en vapenvila vore bra men de flesta går ändå tillbaka till vad konflikten beror på och lyfter fram Hizbollahs ansvar i konflikten och att de har den största skulden till det som sker idag.

Alla dessa åsikter fram och tillbaka gjorde att jag till slut kände att jag behövde veta mer om konflikten för att kunna ta ställning och min åsikt/slutsats är följande:

- Israel har rätt att anfalla mål i södra Libanon för att få slut på de attacker som Hizbollah utför mot Israel

- Hizbollah gömmer sig i bostadsområden och orsakar på så sätt stor förödelse pga att Israel bombar där

- Israel har kört fast och kommer att behöva gå in med markstyrkor

- Hizbollah är starkare och svårare att bekämpa än Israel trodde från början

- Israel har använt sig av en hel del övervåld i sina flygangrepp och artilleribeskjutning och på så sätt orsakat förödelse och dödat onödigt många civila

- En vapenvila nu skulle bara stärka Hizbollah

- USA förlorade 241 marinsoldater i ett angrepp av Hizbollah på 80-talet och har av naturliga skäl en vilja att krossa dem.

- Konflikten handlar främst om vilken typ av Mellanöstern vi kommer se i framtiden, en region baserad på USAs idéer eller Irans.

- Iran startade konflikten (Hizbollah gör INGET utan att Iran ger sitt direkta godkännande) för att få bort fokus från sin kärnvapenutveckling.

- Hizbollah är en terrorgrupp som har väldigt obehagliga och antisimitiska drag.

Här är några bra inlägg/artiklar som jag har läst om konflikten. De belyser olika sidor och ger en bra inblick i problemet:

Sunday Times (UK) om Hizbollah . Denna artikel är den jag framför allt rekommenderar. Den ger en fantastiskt bra bakgrund till konflikten och hur, historiskt sett, Hizbollah grundades av Iran som en motvikt till USA.

Carl Bildt om Israels strategiska misstag under och innan konflikten

Ali Esbati - en kulturknutte på vänsterkanten som är starkt Israelkritisk. Ger en bra motsatt vy över det hela.

Copyriot - en bloggare med idéer till höger som skriver ett långt, och välskrivet inlägg om konflikten och Israel. Håller inte med om allt men hans resonemang är onekligen genomtänkt.

/J

En bot?

Satt och lyssnade på Radiosporten (Djurgårdsmatchen) på P4 över nätet. I paus får jag höra följande:

Jag känner en bot, hon heter Anna, Anna heter hon
Och hon kan banna, banna dig så hårt
Hon röjer upp i våran kanal
Jag vill berätta för dig att jag känner en bot

Då kom den dagen, jag inte trodde fanns,
det satte verkligen kanalen ur balans


WTF!? Jag har förstått att detta är årets sommarplåga i Sverige... Läste också att den ska lanseras i USA: OK, räcker det inte med att förpesta för svenskarna? Är det detta vi vill att amerikanarna ska associera till när det tänker på Sverige...

Huvvaligen! Det var verkligen ett botten (boten) märke!
Vart tog du vägen Tomas Ledin? Allt är förlåtet...

Tuesday, July 25, 2006

Golf, golf, golf

Det blev mycket golf den här helgen. I lördags hade jag planerat att springa och ligga vid poolen men regnet vräkte ner (visserligen välbehövligt men det får gärna komma i veckorna i stället). Jag satte mig därför på motionscykeln och kollade på British Open i golf på TV:n. Fastnade där och såg därför nästan hela Tigers runda (4 timmar...).

På kvällen var jag bjuden på fest till Ekbergs och fick, och nappade på, erbjudandet att sova över. Det var fullt med folk från världens alla hörn (nästan i alla fall). Det var väldigt kul och blev därför väldigt sent. Jag somnade inte förrän 03.30 och sedan var det bara några timmar tills det var dags att gå upp igen. Jag och Tomas skulle nämligen spela golf på Green Knoll Golfcourse i närheten av oss.

De har ett bättre system här än i Sverige när det gäller golf, tycker jag. I Sverige är det ju så att du måste vara medlem någonstans och sen får du spela gratis där, alternativt lösa dyra green-fee biljetter om du vill spela någon annanstans än på din emmabana. Dessutom måste du ofta ha ett visst handicap för att få spela på green-fee och får ibland inte heller gå ut vilka tider som helst då dessa är reserverade för medlemmar. USAs system har dessa typer av banor:

1. Private courses där bara medlemmar får spela. Finns inte ens möjlighet att gå ut även om man betalar green-fee utan man måste känna någon som bjuder in en på en runda. Där kostar ett medlemsskap allt från 10.000 dollar om året och uppåt – inte aktuellt med andra ord.

2. Semi-private courses där ett medlemsskap kostar mycket men där man kan gå ut även som icke-medlem om man betalar green-fee (som oftast ligger runt 150 dollar per runda.

3. Den i mitt tycke (läs plånbok) bästa typen av bana är s.k public courses. Där får vem som helst gå ut och man betalar en green-fee mellan 45 och 75 dollar per runda. Dessa banor är väldigt fina men har oftast inte en lika fin restaurang som private/semi-private och är kanske lite mer av parktyp än ovanstående. I vårt County (Somerset) finns det 5 olika banor och jag har löst ett årskort för 45 dollar. Det gör att jag endast betalar mellan 0 och 25 dollar per runda beroende på när jag vill/kan spela. Mycket smart och avspänt!

Jag och Tomas var ganska trötta när vi spelade men trots det (tack vare?) gick det ganska bra med hyfsade scorer. När jag kom hem hade jag spelat in sista rundan i British Open så det blev några timmar till framför TV:n på söndagskvällen innan jag kraschade i sängen!

Idag är det bara 11 dagar kvar tills jag träffar C och M igen...
/J

Friday, July 21, 2006

Hemlängtan och sånt

Dags för den tredje helgen "ensam" - dvs utan C och M, i USA. Helg 1 var ju inga problem eftersom Micke R var här. Helg 2 likaså, Peter S och jag hade en trevlig lördagskväll med grill och vin samt dagen efter på golfbanan. Den här helgen har jag blivit bjuden till Ekbergs i Short Hills på party på lördag. Dessutom var de vänliga nog att erbjuda mig att sova över så att jag kan dricka lite vin, deras grill ska invigas så det blir nog kul! På söndagen blir det ytterligare en runda golf, denna gången med Tomas E.

Det är skönt att ha något att göra på helgerna. Veckorna är inga problem, jobbar en del och tränar mycket, men när helgen kommer känns det att man är ensam. Nästa helg är inget inbokat ännu men om jag drabbas av alltför svår hemlängtan kan jag åka upp till Jameston i New York State. Där anordnas nästa helg en s.k Scandinavian Folk Festival med folkdans, hemslöjd, folkmusik med mera. Bland annat spelar Smörgåsbandet och Jamestown's Thule Lodge Swedish Folk Dancers uppträder...Inte riktigt min bag, om man säger så. Dessutom kommer de att servera Pickled Herring Pizza och det låter verkligen extremt äckligt! Nej, till det stadiet har min hemlängtan inte kommit ännu.

Vem vet dock, om något år kanske man hänger där iklädd folkdräkt, med dragspelet i hand mumsandes på en slice Pickled Herring Pizza.

Yo, mannen! Calle Jularbo rules, liksom!
/J

Thursday, July 20, 2006

Hälsning från Sverige

Nu är jag och Martin i Sverige sedan 12 dagar.
Resan gick bra och det var härligt att landa på Arlanda igen. Martins första fråga var om alla pratar svenska här. När jag svarade ja, sa han; "Vad skönt"!
Martin sov 3,5h på planet och jag 1,5h. Jag fick komplettera med 2 timmars vila när vi kom till Lidingö och hade ätit frukost. Sedan klarade vi faktiskt hela dagen fram till kvällen, om än lite groggy i våra huvuden.
Härligt att komma hem till den svenska sommaren med så fint väder och frisk luft. Som ni har sett på Johans inlägg är det väldigt varmt i NJ nu.

Första veckan var vi på Lidingö och bodde hos Ulla och J-O. De tyckte det var härligt att få träffa Martin igen och vise versa såklart. Han har lärt sig mycket nytt som han fick visa, allt från fotbollskonster till skolarbete. Det första som inhandlades i Lidingö centrum var en ny riktig fotboll!

Vi passade också på att träffa lite kompisar och hann med två klasskompisar (Vile och Malcolm) samt familjerna Boghammar och Lindström. Jag träffade Christina från 3M på lunch i stan en dag, Carolina och Mia på middag samt var ute med lite gamla 3M kompisar på torsdagskvällen. Härligt att få känna pulsen i SommarStockholm! När jag tittar i affärer och kollar in uteställen och restauranger kan jag konstatera att Stockholm ligger långt framme när det gäller mode och design och det känns bara roligt att komma hem hit igen.

I veckan har jag också hunnit med ett affärsmöte för en lite verksamhet som jag ska starta upp i USA till hösten. Jag får återkomma med att berätta om det lite senare. Det jag kan säga är i alla fall att det känns mycket spännande och roligt....

Sedan i lördags är vi ute på Djurö hos mor och far. Idag är det en mellandag med lite grått väder och inte så många här. Annars har det varit jättefint och soligt och fulla hus. Hanna med två barn samt Pia med sina pojkar är här. Pia och Co kommer tillbaka ikväll efter besök hos kusiner på Robbans sida. Hanna och Svea kommer i morgon efter att ha lämnat Per-Albin till farmor och farfar och vinkat av Lars-Ola som ska på mässa i Tyskland.
I morgon kommer också min moster Marianne och hennes man Bernt så då blir det full fart igen! Vi hoppas solen kommer åter för på lördag ska vi fira Bernt som fyller 60 år. Han är vinagent och vi ser fram emot en trevlig måltid med champagne som han ska ta med sig dagen till ära.

Nästa vecka bjuder bla på shoppingtur i stan med Pia samt grannfest här på Djurö. Då blir det knytkalas med stora och små i alla åldrar och det brukar vara jättetrevligt.

Hoppas att alla har en härlig sommar var ni än befinner er!

Kram från
Charlotte

Tuesday, July 18, 2006

The heat is on!

Nu har värmen (och fukten) slagit till på allvar. I söndags spelade jag, tillsammans med en annan svensk gräsänkling, Peter Singer, golf i 34 gradig värme! Jag drack nästan 4 liter vatten på en runda (utan att gå på toaletten...). Vi hade golfbilar som vi åkte omkring i, vilket jag först tyckte var lite fånigt men det gav oss skugga och dessutom fläktade det något när vi körde i bilen. Vi spelade på den här banan. Här är några bilder

Sluggersvingaren

Jag och Peter

I New York i går närmade sig temperaturen 40 strecket och jag såg ett reportage på expressen.se där de stekte ägg på asfalten på Manhattan! Jag tackar gudarna varje dag för att vi har luftkonditionering. Den håller c.a 18 grader i sovrummet på nätterna och därför kan jag fortfarande använda duntäcke! Idag tog jag Volvon till jobbet då det är för varmt för att åka cab - då har det gått långt!

Värmen ska förhoppningsvis lätta lite ikväll då ett åskväder ska dra in – förra gången vi hade haft ett par dagar med riktigt höga temperaturer kom åskvädret som Gud glömde! Det blixtrade kontinuerligt (då menar jag verkligen kontinuerligt) i två timmar! Det var mäktigt men påverkade nattsömnen menligt: det är lite svårt att sova när det låter som om man ligger i en skyttegrav i Verdun för 90 år sedan.

Var beredda på att det den närmaste tiden blir lite lägre aktivitet här på bloggen. På statistiken kan jag se att det inte är särskilt många som kollar under den här perioden då ju de flesta är på semester och det känns ju roligare att skriva om det är några som läser...Något inlägg i veckan ska det nog ändå kunna bli.
/J

Thursday, July 13, 2006

Mot kusten (med mera)

4th of July har ju passerat och under den långhelgen var vi på några fantastiska saker som vi inte har hunnit skriva om. Därför kommer här en liten snabb resumé:

På fredagen var vi på baletten Svansjön på Metropolitan i NYC. Helt fantastiskt och mycket vackert! Martin var med och skötte sig exemplariskt under hela föreställningen. Jag tror faktiskt att han gillade musiken! Här är en bild på M och C utanför operahuset:


På lördagen tog vi det bara lugnt men på söndagen var det dags att ladda Mustangen och åka ner till New Jerseys kustlinje (shoreline) och närmare bestämt den lilla staden Sea Girt! C hade varit där tidigare med en SWEA kollega och gillade det verkligen. Man tänker inte riktigt på New Jersey som något badställe men herrejösses vilka stränder! Atlanten dundrar in och stränderna är många, breda och långa (allt är i och för sig stort här...). Det är också väldigt strömt så de har Baywatch torn överallt med alerta badvakter som är beredda att rädda en om man försvinner ut till havs.

Det kostar att vara på stränderna (7 dollar per dag och person, M går gratis) men i gengäld är de superrena och fina. Man får inte ta med sig mat ner på stranden så alla lämnar sin lilla matkorg på boardwalken där de står i långa rader. Vi gick dock och åt en superlunch på ett coolt ställe som heter Parker House (länk här) . Nedan är en bild på en bil i Sea Girt (kolla nummerplåten) och på stranden där vi låg.



På själva nationaldagen, 4:e juli, hade vi bokat bord på vår trevliga restaurang i området (golfrestaurangen). Vi, varandes européer, klädde upp oss och till och med Martin hade långbyxor. På restaurangen var det hyfsat tomt och de som satt där hade mestadels shorts och t-shirts...4th of July firas lite annorlunda här än exempelvis 14 juli i Frankrike. Här är man hemma och bjuder på sin höjd in lite grannar och kör en barbecue. OK, då vet vi det till nästa år. Här är i alla fall en bild på mig och Martin från altanen på golfklubben:


Vill ni se mera bilder från helgen kan ni bara följa länken här. Gå sen in i Slideshow mode så blir det bra!

På jobbet har vi haft en stor omorganisation och jag har (tack och lov!) bytt chef. Vår nye chef vill sparka av (kick-off) med ett gemensamt tvådagarsmöte på ett hotell vid kustlinjen (länk har ni här). Eftersom jag är solo tänkte jag att jag skulle kolla om det gick att förlänga vistelsen med en natt och kanske äta något gott på någon strandrestaurang på fredagen och ligga på stranden på lördagen innan hemfärd. Det gick alldeles utmärkt, OM jag var villig att lägga upp de 399 dollar (c.a 3.000 pix) som ett enkelrum utan havsutsikt kostade. Det var jag inte villig att göra...Jag vet - jag är snål av mig... :-)
/J

Tuesday, July 11, 2006

Lite perspektiv på tid...

Idag är det 24 dagar kvar tills jag får träffa C och M igen. Det kan ju kännas väldigt länge och i viss mån så är det väl det också. Jag har aldrig varit borta från dem längre än 10 dagar i sträck tidigare.

Igår på lunchen var jag ute och sprang med en kollega, Mark. Han hade precis varit på en veckas semester med sin bror och hans familj vid en sjö i New York (staten alltså) som heter Lake George. Jag frågade honom hur veckan hade varit:

- Väldigt bra, mycket fiske (han är en av de märkliga människor som tycker sådant är kul) och bad. Det bästa var dock att få umgås med min bror så här länge.
- Jaha, varför då?
- Han är militär och kommer inom kort att skickas iväg till Afghanistan så jag ser inte honom på ett tag.
- Oj då. Hur länge ska han vara där?
- Minst 18 månader.
- 18 månader??
- Japp.
- Hur ofta får han komma hem?
- Hur menar du?
- Under de här 18 månaderna, hur ofta får han komma hem?
- Ingenting såklart! Han kommer hem efter 18 månader.

Marks bror har en 11 årig son och 9 årig dotter som han alltså inte kommer att se på 18 månader och kanske får tala på telefon med några minuter varannan vecka!

Helt plötsligt kändes inte min månad inte så särskilt jobbig. Jag är visserligen ensam men ändå, i ett stort hus med tillgång till god mat, Kabel-TV med 250 kanaler, Internetuppkoppling och i princip fri telefon, 28 gradig värme utomhus med pool i närheten och framför allt; inte en människa som skjuter på mig och vill se mig död! Ibland är det bra att få lite perspektiv på saker och ting.
/J

Friday, July 07, 2006

Whisky och skumpa!

Mikael har anlänt och vi har ätit en, i mitt tycke, utmärkt middag. Han var enormt uthållig och klarade trots jet-laggen (men kanske tack vare Agrapart&Fils samt Laphroaig) att hålla sig uppe tills nu (21.32 ET eller 03.32 CET...).

I morgon bär det av mot NY! Vi har samfälligt bestämt att skippa frukosten hemma för att i stället inta den på Comfort Diner på 45th street (East side, ganska nära FN). Jag, C och M var där 2004 och åt en fantastisk brunch med pancakes, toasts, syrup mm. Kan bli en härlig inledning på Mickes NY premiär! I övrigt kommer nog dagen att se ut ungefär som jag beskriver den nedan. Återkommer med bilder mm senare.

/J

Thursday, July 06, 2006

28 dagar kvar...

Jaha, så var man ensam igen då. Jag har nu på eftermiddagen lämnat C och M på Newark för vidare transport till Sverige på SK904. Jag hade glömt hur stort huset är och hur tomt det det blir när man är ensam...Inte kul! Jag har nu c.a en månad innan jag åker hem och träffar dem igen och det är känns inte så roligt så klart. För att skingra tankarna (och tårarna) när jag kom hem från flygplatsen gick jag ut och sprang och hoppade därefter i poolen som vi har här i området. Det var väldigt skönt och uppfriskande! För att tiden ska gå lite lättare när vi är borta från varandra gjorde jag igår två stycken "kalendrar". En till mig och en till C och M (min kan ses på bilden nedan). På dem kan vi kryssa ut en dag i taget och lättare se när vi ses igen. Nu är det "bara" 28 dagar kvar...



Som tur är skall jag dock redan i morgon tillbaka till Newark och då för att hämta Mikael R som kommer på besök över helgen. Han ska upp på Microsoft konferens i Boston nästa vecka och passar då på att åka lite tidigare. I morgon tänkte jag grilla lite härliga biffar på vår uteplats och på lördag ska vi göra NY. Han har aldrig varit där så jag har ett heldagsprogram inplanerat med tidig avresa från Basking Ridge, tunnelbana ner till Ground Zero, shopping på Century 21 (suverän outlet affär nere i Financial district), långpromenad från Washington Square Park till uptown, drink på det här coola hotellet och middag på Michael Jordan's Steakhouse i Grand Central Station (länk här). Söndagen blir det promenad och bad och därefter lite hamburgare på någon sportbar i närheten och titt på VM finalen.
/Johan

Sommarlov

Så var det dags för dagen D. I eftermiddag vid 15-tiden åker jag och Martin ut till Newark för att ta SK 904 till Sverige. Dagen som kändes som den låg hur långt fram som helst är nu alltså här.
Det är med lite blandade känslor vi nu packar för att åka hem, eller bort, eller vad det nu är...

Det ska bli jätteroligt att träffa familj, vänner och jobbkollegor, gå ut och dansa och äta och känna pulsen i sommar Stockholm och få ha semester både på Lidingö, Djurö samt i Askersund och Hallsberg.
Lite konstigt blir det att komma hem, men ändå inte hem för vårt hus på Lidingö har vi hyrt ut till en norsk familj. Men jag hoppas att det ska kännas positivt ändå att promenera förbi Killingevägen 18 och se att vårt kära VillaBell tas omhand av en familj som verkligen gillar det. Får försöka se fram emot att komma tillbaka dit och börja om igen och med alla erfarenheter och minnen från fantastiska år i USA.

So long!
Hasta la vista!
På återhörande!

Trevlig sommar!

//Charlotte

PS! Under sommaren går det att få tag i mig på charlotte.bellander@hotmail.com och svensk mobil 073-058 02 45. Åter i USA den 27 augusti.

Tuesday, July 04, 2006

Vad skulle du heta om du spelade fotboll för Brasilien?

Så var Brasilien ute ur VM och det var väl skönt? Inte? Nåväl, jag tycker i alla fall att Frankrike spelade en bättre fotboll och Brasiliens offensiv var icke-existerande.

Just sett Gli Azzurro slå ut Tyskland så nu verkar det som om drömfinalen Italien-Frankrike verkligen kan bli av! Mina två favoritlag (förutom Sverige förstås...) och jag vet helt ärligt inte vem jag håller på men det lutar nog åt Italien.

Här är en rolig länk där man kan skriva i sitt för- och efternamn och sen får man reda på vad man skulle heta om man spelade fotboll för Brasilien. Otroligt kul!

Mitt namn är....Johninho Pau! Otroligt coolt. Martin hette Bellandao och Charlotte blev Bellandincha.

Vad heter du? Testa och skriv på Comments. Här är länken

Nu ska vi iväg till restaurangen här i närheten och fira 4th of July!

Ha det bra,

Bellanders