(Nästan) Jorden runt på tre dagar!

Nu sitter vi på flygplatsen i Seoul och väntar på att planet till Shanghai ska gå. Resan över hit gick mycket bra. Vi hade ju turen att ha tillräckligt med poäng för business class så vi reste ståndsmässigt! Jag (J) tillbringade första delen av den här veckan i Aten och kom hem sent torsdag kväll, dunderförkyld. Det var relativt tungt i fredags, kan jag lova. Det var dock bara att bita ihop då vi hade en upphämtning på Sullivan Drive 21.00 på fredagkvällen för vidare transport till JFK där vårt plan skulle gå ifrån runt midnatt.

Fördelen med en sådan sen flight var att vi kunde sova direkt utan att behöva äta. Martin sov hela 7 timmar i sträck och även jag och C fick nog ihop till 5 timmar totalt. Väldigt skönt. Asiana Airlines som vi flög med (koreanskt, med i Star Alliance) var ett väldigt bra flygbolag. Väldigt fina säten, mycket bra mat (Bi-Bim-Bap!)och utmärkt service. M sa när vi landade att "det här var en väldigt bra flygning" (han fick hamburgare, hur mycket godis som helst och amerikanska pannkakor precis innan landning)! Dessutom hade flyget "video-on-demand" vilket är suveränt. Du kan titta när du vill, pausa om du behöver sträcka på dig och urvalet är mycket bra! Jag såg "I am legend" (3.5 av 5) och "National Treasure part 2" (3 av 5).

Det enda problemet med bokningen är att det är c.a 5 timmars mellanlandning innan planet till Shanghai går. Vi sitter dock just nu i en väldigt fin lounge, det finns espresso och jag har bokat en duschtid, så det går ingen direkt nöd på oss. Klockan 09.30 koreansk tid (02.30 svensk tid om jag räknar rätt) går sedan planet till Shanghai. Det är en relativt kort flygning (2 timmar) så det ska nog gå smärtfritt. Vi blir hämtade på flygplatsen av Gustav och familjen Ramners chaufför! Sedan har vi tre nätter i Shanghai innan vi åker vidare till Wuxi. Det ska bli jättekul!
/J, C och M

Vårbruk på Sullivan Drive

Under de senaste veckorna har det äntligen blivit vår här. Förra veckan hade vi upp mot 25 grader varmt och strålande sol. Allt har exploderat i naturen och slagit ut. Det är så vackert!

Under den här veckan är Johan i Aten.
Vi andra förbereder oss inför Kinaresan på fredag med diverse aktiviteter. På agendan står kvartssamtal i Martins skola, lärarträff med sv skolan, träningar, lektion i sv skolan på torsdag, klippning, 9 årskoll hos doktorn för Martin samt besök hos Trish och Anthony(Johans kollega på jobbet) och deras lilla nyfödda bebis, Claire.
Vi kommer att ha fullt upp!

Ha en underbar vecka och njut av våren.

//Charlotte

En Flyttfågels betraktelser

Jag ombads att skriva en artikel om att leva som "flyttfågel" här i New Jersey under ett par år. Här är min artikel som kommer att publiceras i SWEA-bladet till nationaldagen den 6 juni.

//Charlotte




En flyttfågels betraktelser

Flyttfågel, expat, här på visum… Ja en sådan som jag har många namn och epitet. Alltså en person som kommit hit för några år, gärna i släptåg med sin man och familj, och som inte ska stanna permanent. Vad har då en sådan att komma med som inte andra riktiga fåglar med ”grönt kort” har.
Inget speciellt annorlunda tror jag förutom att processerna och faserna vi alla går igenom när vi bryter upp och flyttar till ett annat land och kultur, av naturliga skäl, går snabbare och är mer koncentrerade tidsmässigt. Vi ska gå igenom anpassningsfasen, nu är jag rotad-fasen och avslutningsfasen under en kortare tidsperiod helt enkelt.

För mig och min familjs del har det nu blivit dags att träda in i vår slutliga fas här i Basking Ridge, New Jersey, USA. Det leder automatiskt till eftertänksamhet, en slags sammanfattning av tankar, känslor och händelser.

När jag tänker tillbaka på tiden när vi kom hit så känns den mycket avlägsen. Vissa delar har jag nästan glömt eller rent av förträngt.
Till exempel frustrationen över att ha lämnat ett aktivt liv och sitta ensam i ett stort hus utan att känna någon när man och barn gick till skolan respektive jobbet. Eller ytterligare frustrationer när jag skulle ge mig ut i trafiken och det tog en hel dag att utföra enklare ärenden. Väl tillbaka i det stora tomma huset var jag helt slut av ansträngningen. När det väl var dags att hämta Martin i skolan tyckte jag att folk tittade konstigt på mig när jag kom gående och utanför skolan kände jag mig mest ensam i världen bland alla som pratade och verkade känna varandra.

Nu går den ”fria tiden” när Martin är i skolan hur snabbt som helst och jag hinner knappt med allt jag vill göra. Mina olika jobb, träning och skötsel av huset fyller mer än väl min tid. Jag envisas fortfarande med att så ofta som möjligt gå och hämta honom från skolan och jag känner mig i viss mån fortfarande utanför när jag står där och väntar, men jag bryr mig inte så mycket om det längre. Promenaden med Martin ger oss en mysig stund tillsammans och jag får reda på lite ditt och datt om vad som hänt under skoldagen. I början var det en och annan tråkig incident och vanmakt över att inte kunna språket. Nu är det mestadels mycket positiva händelser som berättas på svenska uppblandat med engelska uttryck, där modersmålet inte tycks räcka till, och jag får lära mig mycket av det som händer i skolans värld. Tänk vilken skillnad!

Huset har på något sätt krympt. Förutom när det är dags för veckostädningen förstås. Men det är inte så farligt heller då jag har laddat min iPod med många intressanta och roliga radioprogram från Sverige som jag passar på att lyssna på när jag städar och fejar.
(Jag rekommenderar starkt Podcast med P3 Dokumentär som sänder mycket intressanta program ur vår nutidshistoria med allt från Norrmalmstorgsdramat till Palmemordet!)

Jag svänger lätt runt till olika affärer och utför ärenden och tänker knappt på hur jag kör längre. Visst har inköpet av en GPS varit en hjälp många gånger men det är också så att alla felkörningarna i början gjorde att jag lärde mig nya vägar, som nu känns helt som mina.
Åh, vilken shopping! Den kommer jag att sakna när jag kommer hem.

Nu väntar alltså en ny fas i livet-igen. Tillbaka till huset på Lidingö utanför Stockholm, tillbaka till skolan, tillbaka till ekorrhjulet. Eller?

Ja, huset och skolan blir desamma men i övrigt tror jag inte mycket blir som förut.
Vi är fulladdade med nya erfarenheter och upplevelser. Martin har ett nytt språk. Livet därhemma har också utvecklats och förändrats och inget av våra tidigare arbeten är längre aktuella.
För egen del hoppas jag kunna hitta ett arbete som ger mig mer tid för familjen, något som varit vår stora lycka under åren här. En investering i välbefinnande för alla.

Det har varit en mycket intressant upplevelse att leva i en annan kultur, i ett annat samhällssystem och det ska bli spännande att se hur jag upplever det vi har hemma med nya ögon.
När jag kom hit trodde jag till exempel att jag skulle komma till ”The land of freedom”. Men aldrig har jag stött på så många förbud och saker man inte får göra som här. Till exempel att inte kunna gå ut i naturen, att inte få bada i en sjö och att inte få gå eller jogga var man vill utan bara inom vissa inhägnade områden.
Tänk att ett system med så mycket stämningar och sådant kan få effekt i mitt mikrokosmos i form av att Martin inte får gå på snön utanför skolan eller byta om och duscha när det är gympa!
Saker som dessa har jag svårt att förstå, de får man bara lära sig att leva med.

Jag trodde också att många svenskar som flyttat hit hade gjort det för att bland annat komma ifrån jante och kompani. Paradoxalt nog upplever jag att dessa krafter i allra högsta grad finns även här och emellanåt till och med starkare än hemma. Vad beror det på? Har vi svårt att bli smittade av den amerikanska positivismen och självförtroendet eller ligger det så djupt rotat i den så kallade svenska folksjälen att det är svårt att sudda ut?
Jag har inget svar på den frågan men jag tycker att det är lite synd.
Tänk vad bra vi har det som har fått komma hit, i vilken form det än är, och få bo i och uppleva en annan kultur och ett annat land.
Det är inte alla förunnat och jag tycker att vi ska vara glada och stolta över det.
Tänk vilken förmån att få möjlighet att ge våra barn två eller flera språk, en mångkulturell bas att stå på och chans till ett globalt synsätt bortom ett endimensionellt jante-perspektiv.

Jag hoppas att jag ska kunna smitta dem därhemma med lite av den amerikanska tron på att ”jag kan” och jag hoppas komma hem med en öppnare syn på människor och skeenden och en än positivare syn på livet än vad jag hade när jag kom hit.

Sist men inte minst vill jag tacka alla inom SWEA NJ som betytt så mycket för mig. Det har varit enormt kul, givande och intressant att få ta del av aktiviteter, styrelsearbete och svensk vänskap under åren här. Varmt tack!

Charlotte Bellander
Flyttfågel

1 vinst, 1 förlust

...blev resultatet av helgens fotboll.

På lördagen spelade vi mot ett mycket bra lag men hade inte riktigt bollen med oss. Trots mycket bra spel blev det förlust med 4-2 (Martin gjorde dock båda målen).

Igår (söndag) var jag ende coach där och lätt nervös faktiskt! Det är inte lätt att försöka matcha det bästa laget samtidigt som man måste låta de 4 avbytarna spela något åtminstone. Martin gjorde första målet mycket snyggt med en lobb i farten över målvakten. Han hade bestämt sig för att göra målgesten som Pato gör efter sina mål i Milan (forma båda händerna som ett hjärta) och det gjorde han också! Därefter gick det sämre och det andra laget gjorde 3 mål i rask takt. Våra pojkar kämpade dock frenetiskt och kunde vända matchen till 4-3! Pust! Det var mer spännande än en Champions League final kan jag meddela!
/J

Dagens utmaning!

Nedanstående klipp kommer från Britain's got talent. I juryn sitter bl.a Simon Cowell som också sitter i juryn för American Idol. Det var i detta program Paul Potts (han med Nessun Dorma ni vet) fick sitt genombrott förra året.

Dagens utmaning består i att se om ni kan se klippet som visar en pojke i 11-12 års ålders som gör sin audition för juryn utan att känna en tår i ögonvrån. Jag klarade det i alla fall inte kan jag avslöja...

/J

Besök från Närke

I torsdags kom min kusin Anders och hans flickvän Karin på besök från Sverige. De var oförskämt pigga trots den relativt långa flygresan! De kom verkligen med sommaren då vi på torsdagen hade sommartemperaturer på över 20 grader och underbart solsken! På fredagen tog C hand om dem och besökte bl.a mallen i Short Hills där de fick en försmak av lite shopping. På fredagen grillade vi lite steaks på vår grill och på lördagen gjorde vi en utflykt till underbara Princeton. När vi vaknade på söndagen var båda två mycket ivriga att komma in till New York så jag skjutsade dem ganska tidigt till tågstationen för vidare transport in till Manhattan. Det är deras första besök där så vi har laddat dem med massor av tips på sevärdheter, restauranger, barer m.m! De första rapporterna vi har fått via sms därifrån har varit mycket positiva (även om de hade en mindre incident med inköp av falska NY Rangers biljetter på söndagen...).

På eftermiddagen i söndags var det dags för den andra matchen för säsongen för M och hans lag. Den här dagen blev det vinst med 3-0 och de spelade jättebra. M gjorde 1.5 mål (det .5 beror på att han och en annan spelare i laget samtidigt sparkade på bollen så att den gick in i mål) och kämpade suveränt bra!

Nu är det tisdag och en "vanlig" vecka har tagit vid. Det är ganska lugnt på jobbet nu vilket är skönt. Nästa vecka ska jag på möte i Aten, kommer hem torsdag kväll och så åker hela familjen Bellander till Shanghai på fredag kväll på semester i 10 dagar! Vi börjar med 3 nätter i Shanghai tillsammans med Robert, Pia, Gustav och Arvid Ramnér och åker sedan till Wuxi (2 timmar med bil från stan). Det ska bli underbart kul att komma dit och få uppleva Shanghai och Kina med Ramnérs som bott där i snart 5 år!
/J

En grabbhelg med Martin!

C åkte ju till Sverige på lite R&R i tisdags så jag och M hade helgen helt för oss själva. Den började med att vi la två hamburgare på grillen på fredagkvällen och avnjöt dem tillsammans efteråt. Vi fortsatte sedan med att kolla film (Shrek 3 som jag inte hade sett ännu) och den var mycket rolig!

Som tur var regnade det på lördag förmiddag varför vi med gott samvete kunde ägna oss helhjärtat åt inne-aktiviteter och "chillax" som Martin säger (blandning mellan "chill out" och "relax"). Innan vi helt gav oss hän åt TV spel, dator m.m vattnade vi blommor, plockade i ordning, bäddade sängar inför min kusin med flickväns besök i slutet av veckan. Sen var det dags! Som ni kanske har läst på Martins blogg fick han en xbox av en okänd man i vår "mall" för några månader sedan (läs hela inlägget här) och jag fick spelet Halo av en kollega för några veckor sedan. Jag har aldrig varit särskilt road av TV spel men detta var kul! Vi tillbringade därför ett antal timmar under både lördagen och söndagen med att försöka skjuta ihjäl rymdvarelser och rädda marinkårssoldater på okända planeter. Helt klart beroendeframkallande! Så här kan det se ut när man spelar:


På eftermiddagen var det dags för M att gå på födelsedagskalas så då gav jag mig ut och sprang. På kvällen grillade vi igen. Den här gången underbara rib-eye biffar och åt röd pesto som C hade varit snäll och gjort i ordning innnan hon åkte till Sverige. Kvällen gick i samma tecken som dagen innan och vi somnade gott båda två ganska tidigt.

Igår (söndag) var det dags för fotbollsmatch på eftermiddagen. Tyvärr förlorade M's lag med 3-0 men de spelade bra och förhoppningsvis kommer de att vinna fler matcher den här säsongen! M hade klart och tydligt förklarat att han ville att vi skulle gå till vår lokala restaurang (golfklubben) någon gång under den här veckan så så fick det bli! Mozzarella sticks till M och en mycket god quesadilla till mig. När M hade somnat senare på kvällen fick jag städa i ordning och stupade sen i säng hyfsat tidigt efter att ha sett Juve förlora bittert mot Palermo i en match som jag hade spelat in tidigare under dagen.

All in all: en jättemysig helg men vi ser båda fram emot att C kommer tillbaka!
/J

Bilder och intryck från Japan

Ja, vad kan man säga om Japan? Det var, som jag skrev tidigare, oerhört fascinerande och imponerande. Det var kul att se att det var precis så välordnat som jag trodde. Även om det ju är en enormt stor stad med massor av folk, höll sig folk på "rätt" sida av trottoaren och även bilisterna verkade mycket artigare här än i resten av världen. Människor bar munskydd och i vissa fall även vita bomullshandskar - det var ingen som tyckte det var märkvärdigt. Detta är verkligen en stad som jag skulle vilja åka tillbaka till och turista i. Nedan ser ni lite bilder. Självklart var jag tvungen att ta på körsbärsträden. På bild tre ser man Budokan i bakgrunden.

Vårlördag i New York

I helgen var det riktigt fint vårväder även här i New Jersey.

Trots lite jetlag från Japanresan tyckte Johan att vi skulle åka in till NY. Det kommer att dröja några veckor nu tills det blir en ny chans och vi ville ju kolla in parkerna och se hur långt våren hade kommit.

Sagt och gjort så åkte vi in och spanade in Central Park och Bryant Park (på 42a gatan).

Däremellan åt vi lunch på ett mycket hippt new yorkish ställe på 63e mellan Park och Madison som hette Le Bilbouquet.

(Nyfiken på NY tips: Kolla in Olle Wästbergs hemsida med mycket kul att läsa. http://www.wastberg.se/)

Ett litet ställe utan namnskylt med fransk touch som inte tog emot bordsreservationer. Hippa människor från de hyperchicka kvarteren runt omkring trängdes för att få plats här. Och här fick vi bord! Jättegod mat och väldigt roligt att titta på folk. Trendig musik och lite nattklubbskänsla mitt på dagen. Framåt halv tretiden dämpades belysningen och musiken höjdes något. Då blev klubbkänslan ännu tydligare och man kan bara gissa hur stämningen är framåt kvällen....



/Charlotte




The reservoar





The Dakota building i bakgrunden.




Blommande träd....








...och Forsytiabuskar.