Happy Halloween!

Halloween-dagen bjöd på ett fantastiskt väder med strålande sol och 18 grader varmt! Martin dressades till Harry Potter på morgonen med snyggbyxor, skjorta, slipover och slips! Ärret i pannan målade jag dit med svart kajalpenna. Resten av attiraljerna som glasögon, mantel, trollstav och kvast (en Nimbus 2000) fick han ha med sig i en påse, uppmärkt med namn och telefonnummer. Ordning och reda!
Paraden skulle vara kl 13.45 och Johan och jag var på plats utanför skolan fem minuter innan.
Alla kom uttågandes till musik med rektor i spetsen. Barnen gick klassvis och Martin såg stolt och glad ut där han gick i sin grupp "Mrs Noiset's class".
På bilderna ser ni Martin samt hans kompis Anna i häxmundering, Brian i taggig luva och Annika i cheerleader-dress!




Väl hemkomna tog vi det lite lugnt i det härliga vädret och dagen till ära var det inga läxor.
Vid halv sex-tiden klädde Martin om till pirat och sedan var vi bjudna på pizza-party och trick&treat med fotbollskompisen Noah.
Det hann ringa på dörren här hemma några gånger innan vi åkte. Vi hade prytt vår trappa med pumpor och ljuslyktor och godisskålen var fylld till bredden.
Min fråga som ingen kan svara på riktigt är: vad händer om man väljer trick istället för treat???

Det var en i det närmaste bisarr upplevelse att se alla horder med barn gå från hus till hus (vissa hus får besök av upp till 150 barn på en kväll!) med vuxna i släptåg som övervakar det hela (det är ju USA...). De flesta har dekorerarat husen ordentligt men vissa satsar något enormt. Ett hus hade jobbat hela dagen med gravstenar i trädgården, rökmaskiner vid dörren, spindelväv överallt! På nyheterna sa Tom Brokaw att Halloween omsätter ungefär 2 miljarder dollar årligen. Puh!

Martin somnade gott efter en lång och spännande dag och med välfylld godispåse som kommer att räcka länge....

//Charlotte

The Vind is Vänding!

Ni som bor i Sverige har kanske redan sett den här underbara "reklamen" för Svensk Näringsliv som Henrik Schyffert har gjort. Om inte...håll till godo (tack till Lars-Ola för tipset)!

Höstens första frost-och förkylning

Idag kom höstens första frost i vår trädgård. Vitt på gräset och frost på bilrutan. Mycket soligt och fint men kyligt förstås.
Det är dags att ta in en del blomkrukor utifrån. Hibiskusträdet blommar fortfarande men det får fortsätta med det inne nu. Det blir lite allmän höstfixning i helgen. Till exempel känns parasollet inte helt aktuellt att ha uppe längre!

Jag kände mig hängig igår och idag vaknade jag upp med tjock hals, ont i huvudet och ont i kroppen. Så istället för att åka in till Manhattan och gå på en utställning på FIT (Fashion Institute)så blir det till att ta det lugnt och kurera sig.
Helgen bjuder på fotboll då Martin har match både lördag och söndag. I morgon kväll har vi bjudit hit familjen Singer och vi får hoppas att jag blir bättre så vi inte behöver ställa in.

Många helgkramar från
Charlotte

Mamma Mia-vilken helg!

För en vecka sedan idag så landade Lena Jerkeman med SK 903 från Sverige kl 13.10.
Johan hämtade upp med Mustangen medan jag hämtade Martin i skolan.
Den första kylan hade kommit hit till NJ men solen sken och vi kunde ta en promenad runt kvarteren och visa vårt område, Martins skola, vårt lilla centrum mm.
Efter en tidig middag med fransk fiskgryta kurade vi lite framför brasan. Lena var ståndaktig och höll ut till ca 21, dvs 03 svensk tid!
Så roligt att ses igen och det kändes helt naturligt att ha henne här på Sullivan Drive. Tror Lena kände sig ganska hemma bland våra möbler och annat som man känner igen från Villa Bell även om det är i en ny miljö.

Vi sov som stockar, Lena i sin "prinsessan-på-ärten-säng" i vårt ena gästrum, och vaknade pigga och som nya på lördagsmorgonen.
Jag hade bestämt mig för att köra in till Manhattan och det gick mycket bra. Vi parkerade på 42a gatan i ett suveränt garage precis vid mynningen av Lincoln Tunnel. Vi tog tunnelbanan söderut och spenderade dagen i SoHo (South of Houston Street)och Nolita (north of Little Italy). Dessa kvarter hänger i hop och karaktäriseras av små mysiga gator med butiker som inte tillhör större kedjor utan är fristående och med hög trendfaktor. I dessa kvarter finner man även skandinaviska märken som J Lindeberg, Face Stockholm, Bo Concept, Sigrid Olsen mfl. Mysiga och trendiga caféer och restuaranger när svältande och törstande shoppare och vi fick oss till livs en cappucino på Thomson café, Thomson Street, och en välsmakande lunch på Corner shop café på Bleeker street. En kopp eftermiddagskaffe hann vi också med på Café Angelique.
Vi shoppade lite, insöp atmosfären och bara njöt av att vara i NY tillsammans.

Johan och Martin bjöd på grillat när vi kom hem. Mixed grill med diverse såser och ljummen potatissallad smakade gott efter en full dag i The Big Apple.

Det var inte svårt att somna den här kvällen heller och söndagen bjöd på ännu en tur in till stan. Vi stärktes först av Johans paradfrukost med pancakes, bacon och fruktsallad.

Den här gången styrde vi kosan mot Times square kvarteren som kontrast till pittoreska SoHo. Här blinkar neonskyltarna ikapp och det verkar som den här delen av staden aldrig sover. Det blev en tur till GAP butiken för lite inköp till barnen (Det blev lite till oss också!! Bla varsitt par "black skinny pants" a la Audrey Hepburn som är på högsta mode här.)och lunch inköpt på traditionell diner vid Rockefeller center.
Dagens höjdpunkt var sedan att susa in på The Wintergarden Theatre och se Mamma Mia!
Jättekul och fartig uppsättning som man blir glad och sprallig av. Vi såg den tillsammans i London är 2000 och den här var minst lika bra som vi kommer ihåg det.

Här är länken:
www.wintergarden-theater.com

Vi lämnade Manhattan i skymningen för den här gången och tuffade hem till suburbia och intog söndagsmiddag på golfklubben i Basking Ridge!

Sen var det måndag och dags att ta tag i vardagens små moment. Efter att vi hade lämnat Martin i skolan och visat hans klassrum gjorde vi en utflykt till universitetsstaden Princeton som ligger ca 1h härifrån. Som kontrast till storstaden är detta en pittoresk liten stad, av lite mer europeiskt snitt, med små butiker, caféer och restauranger och så universitetet, som är en av toppskolorna här i landet, som den självklara mittpunkten. Vid tillfälle ska vi åka tillbaka hit och se Einsteins arbetsrum som skall finnas bevarat här på skolan.

På eftermiddagen hämtade vi Martin och drog vidare till hans fotbollsträning i Mountain Park. Snålblåsten gjorde att vi inte stannade så länge men Lena fick i alla fall hälsa på Coach Dan och några av mammorna. Vi åkte och handlade och sedan var det dags att laga mat och bjuda på måndagsmiddag, sista middagen för Lena.

Tisdagen var hemresedag och efter packning och lite pyssel hemma åkte vi till Basking Ridge by för promenad och lunch innan avfärden mot Newark.

En helg går fort men vi hann ändå med mycket. Många intryck, snack, mys och trevliga stunder. Det belv väldigt tomt när jag hade lämnat Lena men nu lever jag på glada minnen och lite trevliga saker som vi shoppat och skrattat åt ihop som väcker dessa minnen om och om igen.

Tack för att du kom och välkommen tillbaka kompis!

Kram/Charlotte

Talk of the town - Politik

Jag tänkte att det kunde vara på sin plats att rapportera lite från landet här i väster om vad som är ”The Talk of the Town” dvs vad det snackas om på lunchraster och i nyhetssändningar just nu (eller ”by the watercooler” som de säger här). Vi börjar med politik.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg är det ju snart dags för val igen. De senaste dagarna har dock valet till senaten och representanthuset hamnat i bakgrunden till förmån för nya diskussioner om presidentvalet 2008. Anledningen till detta stavas Barack Obama. Jag kommenterade ju honom tidigare i år i detta inlägg. Så här skrev jag bl.a då:

Barack Obama (dem) – kom från ”ingenstans” till att nu vara en av de senatorer som syns mest i debatten (senator från Illinois). Han höll ett fantastiskt tal på demokraternas konvent inför förra presidentvalet och spås en lysande framtid. Svart, vältalig (har bl.a som enda senator sin egen podcast man kan prenumerera på, något jag gör via iTunes) och väldigt karismatisk. Är inte någon trolig kandidat 2008 då han är för ung och orutinerad, men väl 2012.

I politiken går saker och ting som bekant snabbt och situationen är lite ändrad nu. ”Alla” pratar om huruvida han ska försöka bli president redan 2008 eller inte.

Senator Obama har just kommit ut med en bok och får ständigt frågan om han ska försöka bli president 2008. Han har hittills avfärdat spekulationerna men säger nu att han överväger det. Det ska bli väldigt intressant att följa hans politiska utveckling under de kommande månaderna och åren. Här är några länkar som kan vara intressanta för er med samma specialintresse som jag.

Barack Obamas hemsida

Barack Obamas podcast

Barack Obamas tal till demokraternas konvent 2004

I Washington DC har tydligen några börjat sätta upp blåa skyltar lite här och var med texten.

“He is ready, why wait?
Obama for president 2008!”

Eftersom det här är USA har också några “driftiga” redan tryckt upp diverse skyltar och promotionmaterial inför 2008. Bland annat dessa:

Kalifornien – revisited!

Här är ett litet hopklipp (4.5 minuter) från vår resa i Kalifornien för några veckor sedan.

Idag är det måndag och vi har haft en bra helg. Lena J kom i fredags och stannar till tisdag lunch. C och hon var i New York både lördag och söndag. Till söndagen hade jag skaffat biljetter till ”Mamma Mia” på Broadway. Den var tydligen mycket bra!

Den här veckan är ganska lugn för mig med lite möten och presentationer som ska förberedas. Skönt efter förra veckan som var ganska stressig med Parisresa m.m.
/J

Mets förlorade

...med 3-1 mot St Louis Cardinals. World Series som börjar på lördag går mellan dem och Detroit Tigers.

Jag håller på Tigers främst pga deras bäste pitcher. Han heter Kenny Rogers (bara namnet!) och är 48 år. Han har haft en ganska medioker karriär och valsat runt i en massa klubbar. Nu är han alltså i Tigers och gör succé på "gamla" dar. I en av matcherna mot Yankees pitchade han i princip felfritt (dvs att Yankees inte kunde "scora" under någon Innings) och var den store hjälten. Amerikanarna älskar ju såna som är nere, reser sig på nio och sedan vinner. Han är med andra ord väldigt populär!

Om ni vill följa World Series kan ni kolla på www.mlb.com . Där kan man också gå vidare till respektive klubblag.
/J

Baseball – mycket roligare än sitt rykte!

En av mina målsättningar när vi flyttade över var att lära mig förstå charmen med baseball och amerikansk fotboll. Baseball säsongen började i april och jag har följt serien med i alla fall någon match per vecka. För några år sedan var jag i USA under slutspelet när NY Yankees mötte ärkerivalen Boston Red Sox. En amerikansk kollega var bussig nog att förklara de mest basala reglerna och även historien bakom rivaliteten lagen emellan. Jag måste erkänna att baseball är riktigt roligt och intressant. Det kan verka som en seg sport där det inte händer mycket men det sker massor med saker under ytan! När man, som jag, har sett en del matcher börjar man upptäcka att sporten är som en lök – det är lager på lager av detaljer som man märker först när man kommit igenom det föregånde.

Nu har slutspelet börjat och ”vårt” lag New York Yankees som har varit suveräna under i princip hela säsongen åkte ut förra helgen (i ungefär kvartsfinalen, systemet är lite annorlunda i baseball...) till vår stora sorg. De har flest stjärnor, vunnit flest gånger och är ett lag alla vill vinna mot (de är m.a.o lite som Djurgården!). Babe Ruth, Lou Gherig, Joe di Maggio har alla spelat i Yankees. Dagens stjärnor heter Alex Rodrigues (A-Rod som de kallar honom här), Derek Yeter, Jason Giambi, Bernie Williams mfl. De just nämnda är också de med högsta lönerna. A-Rod tjänar 20 miljoner dollar per år!! Dessutom är han omslagspojke för Nike vilket inbringar åtskilliga miljoner per år också. Sanslösa siffror! Med de lönerna kräver ju i princip fansen och ägarna av klubben att de ska vinna World Series (dvs amerikanska ligan...de är lite fokuserade på att USA=världen när det gäller baseball och amerikansk fotboll. Därför var det lite extra roligt när Kuba slog USA i baseball VM i våras!) åt sitt Yankees. Nu blir det ju inte så och en utrensning väntar i New York.

Jag och M hejar under slutspelet i stället på det andra laget från NY, New York Mets. De spelar just nu "semifinal" mot St Louis Cardinals. Mets började bra och vann första matchen. Efter det vann Cardinals två matcher. Mets kvitterade för att direkt efter återigen förlora. Igår kunde Cardinals vid vinst ha blivit finalklara men Mets kvitterade igen. Ikväll klockan 20.19 ET (ja, de har faktiskt sådana tider!) kastas första pitchen på Shea Stadium i NY i en match som "alla" snackar. Vinnaren i kväll får möta Detroit Tigers i World Series (finalserien i bäst av 7 matcher).

Nu har ju också fotbollssäsongen startat på allvar (amerikansk fotboll) och den sporten sägs ju vara kul. Jag har dock aldrig riktigt fastnat för den. Mycket avbrott, förstår inte riktigt reglerna och är sur på att de kallar det football när de inte använder fötterna! Nu ska det dock bli bättring. Jag har inhandlat en folder, American Football for Dummies, så nu ska vi försöka att lära oss det också så att vi kan se Super Bowl i februari!
/J

Idag 11.46 CET...

....går USAs befolkning över 300 miljoner!

När George Washington levde under slutet av 1700-talet uppgick befolkningen till endast 4 miljoner och har alltså under de senaste 250 åren ökat med 7500%! Vid tiden för inbördeskriget bodde ungefär 36 miljoner på den amerikanska kontinenten. Därefter tog naturligtvis immigrationen fart på allvar och ökade antalet invånare med enorma mått men befolkningsstorleken sjönk faktiskt under ett antal år under Den Stora Depressionen i slutet av 20-talet och tidigt 30-tal. 200 miljoners märket passerades under 60-talet och idag är det alltså dags för den 300 miljonte medborgaren att födas. Hur de kan räkna ut att detta sker exakt 05.46 ET övergår dock mitt förstånd!

Jag är inte i USA under den här bemärkelsedagen då jag befinner mig i Paris på jobb till i morgon onsdag.
/J

Why Halloween?

Nu är det ju snart dags för Halloween här. Det är en stor händelse både beträffande kommersen, parties, kostymer, dekorationer och andra event. Martin ska ha en Halloween parade och en skoldans i samband med Halloween och det diskuteras livligt vad man ska ha för "costume".
Dekorationerna i och runt husen kan vara allt från snygga små kompositioner med pumpor, blommor och kanske någon höbal till hysteriskt överdrivna varianter med skelett, fågelskrämmor, spindelväv och tom hela riddarrustningar!
Vi har valt den mer lågmälda varianten....
"Mums", eller stora Chryssanthemumbollar, är blomman framför andra vid den här tiden på året. Man ser dem överallt i alla möjliga höstfärger. Mycket vackert!
Vi har ett antal Mums i vår trädgård också och jag återkommer med vilder på dem vid ett senare bloggtillfälle.
Nedan finns lite att läsa om Halloween.
Trevlig läsning!
/Charlotte


Halloween is an annual celebration, but just what is it actually a celebration of? And how did this peculiar custom originate? Is it, as some claim, a kind of demon worship? Or is it just a harmless vestige of some ancient pagan ritual?
The word itself, "Halloween," actually has its origins in the Catholic Church. It comes from a contracted corruption of All Hallows Eve. November 1, "All Hollows Day" (or "All Saints Day"), is a Catholic day of observance in honor of saints. But, in the 5th century BC, in Celtic Ireland, summer officially ended on October 31. The holiday was called Samhain (sow-en), the Celtic New year.
One story says that, on that day, the disembodied spirits of all those who had died throughout the preceding year would come back in search of living bodies to possess for the next year. It was believed to be their only hope for the afterlife. The Celts believed all laws of space and time were suspended during this time, allowing the spirit world to intermingle with the living.
Naturally, the still-living did not want to be possessed. So on the night of October 31, villagers would extinguish the fires in their homes, to make them cold and undesirable. They would then dress up in all manner of ghoulish costumes and noisily paraded around the neighborhood, being as destructive as possible in order to frighten away spirits looking for bodies to possess.
Probably a better explanation of why the Celts extinguished their fires was not to discourage spirit possession, but so that all the Celtic tribes could relight their fires from a common source, the Druidic fire that was kept burning in the Middle of Ireland, at Usinach.
Some accounts tell of how the Celts would burn someone at the stake who was thought to have already been possessed, as sort of a lesson to the spirits. Other accounts of Celtic history debunk these stories as myth.
The Romans adopted the Celtic practices as their own. But in the first century AD, Samhain was assimilated into celebrations of some of the other Roman traditions that took place in October, such as their day to honor Pomona, the Roman goddess of fruit and trees. The symbol of Pomona is the apple, which might explain the origin of our modern tradition of bobbing for apples on Halloween.
The thrust of the practices also changed over time to become more ritualized. As belief in spirit possession waned, the practice of dressing up like hobgoblins, ghosts, and witches took on a more ceremonial role.
The custom of Halloween was brought to America in the 1840's by Irish immigrants fleeing their country's potato famine. At that time, the favorite pranks in New England included tipping over outhouses and unhinging fence gates.
The custom of trick-or-treating is thought to have originated not with the Irish Celts, but with a ninth-century European custom called souling. On November 2, All Souls Day, early Christians would walk from village to village begging for "soul cakes," made out of square pieces of bread with currants. The more soul cakes the beggars would receive, the more prayers they would promise to say on behalf of the dead relatives of the donors. At the time, it was believed that the dead remained in limbo for a time after death, and that prayer, even by strangers, could expedite a soul's passage to heaven.
The Jack-o-lantern custom probably comes from Irish folklore. As the tale is told, a man named Jack, who was notorious as a drunkard and trickster, tricked Satan into climbing a tree. Jack then carved an image of a cross in the tree's trunk, trapping the devil up the tree. Jack made a deal with the devil that, if he would never tempt him again, he would promise to let him down the tree.
According to the folk tale, after Jack died, he was denied entrance to Heaven because of his evil ways, but he was also denied access to Hell because he had tricked the devil. Instead, the devil gave him a single ember to light his way through the frigid darkness. The ember was placed inside a hollowed-out turnip to keep it glowing longer.
The Irish used turnips as their "Jack's lanterns" originally. But when the immigrants came to America, they found that pumpkins were far more plentiful than turnips. So the Jack-O-Lantern in America was a hollowed-out pumpkin, lit with an ember.
So, although some cults may have adopted Halloween as their favorite "holiday," the day itself did not grow out of evil practices. It grew out of the rituals of Celts celebrating a new year, and out of Medieval prayer rituals of Europeans. And today, even many churches have Halloween parties or pumpkin carving events for the kids. After all, the day itself is only as evil as one cares to make it.

Mer att läsa här:
www.nordiskamuseet.se
www.ehow.com/halloween/templates.html
www.kidsturncentral.com/links/hpumpkins.htm

Public service

På vägen till jobbet idag lyssnade jag på Godmorgon Världen från i söndags (podcast). Det måste vara ett av världens bästa radioprogram!

En bit in i timme två är det alltid dags för Public Service, 10 minuter politisk satir av den högre skolan. Denna gången var det extra bra. Bland annat var "Reinfeldt" intervjuad och även "Persson" som tyckte att allt hade blivit sämre redan efter att den borgliga alliansen hade tagit över. Hysteriskt kul och rekommenderas varmt! Jag var nästan tvungen att stanna bilen pga att jag skrattade så mycket när de intervjuade nya folkhälsoministern Maria Larsson.

Här är länken

Snart är det dags för val igen!

Tisdagen den 7 november är inte bara Svea Brolinsons ettåriga födelsedag, det är också dagen då amerikanarna går till valurnorna igen. Jag har ju tidigare skrivit om presidentvalet som sker om två år och osäkerheten som finns med vem som blir nominerad för republikanerna respektive demokraterna (vanligtvis brukar man ju veta åtminstone att sittande president eller vice-presidenten blir kandidat på ena sidan men nu är det helt öppet). Om någon vill läsa hela inlägget igen går det bra här.

I USA är det val vartannat år. I november skall det röstas om alla 435 ledamöter i representanthuset (väljs på två år) och dessutom 1/3 av alla senatorer (33 stycken av 100, de väljs med andra ord på 6 år). Om två år är det ju presidentval och då röstar man dessutom återigen om 435 ledamöter i representanthuset och ytterligare 33 stycken senatorsplatser skall bestämmas. I tillägg till detta är det många guvernörsval, åklagarval (District Attorney) med mera, som pågår varför bilreklamen som är den vanligaste reklamformen på TV har fått ge vika till politiska reklamfilmer av den tyngre skolan. Vi är inte riktigt vana vid att en kandidat utmålar den andre som en riktig skurk och att han/hon är i det närmaste att likna vid Hin Håle. Intressant...eller nåt!

I representanthuset är det idag 230 republikaner, 201 demokrater och 1 oberoende. I senaten har republikanerna också majoritet (55 mot 44 demokrater och 1 oberoende). Dessutom har vicepresidenten, Dick Cheney (rep), den avgörande rösten om det blir 50-50 vid en omröstning. Majoriteten som republikanerna har i både representanthuset och senaten (samt Vita Huset) kan komma att ändras ganska drastiskt. Republikanerna har kontrollerat både senaten och representanthuset sedan 1994 (utom en kort period 2000 då demokraterna hade senaten). För att demokraterna ska ta kontrollen i senaten måste de vinna 6 nya senatorsplatser (av de 33 som det röstas om den här gången). I representanthuset måste de vinna 15 nya platser för att ta kontroll.

Som ni kanske har läst om i svenska medier har en skandal blossat upp så här en knapp månad innan valet. En republikansk ledamot från Florida, Mark Foley, har skickat mejl och IM (Instant Message, en slags chat) till en manlig s.k page (yngre assistent som varje ledamot har). Meddelandena har varit av sexuell art och ganska grova. Foley har avgått och nu tar nästa fas i skandalen fart – The Foley Fallout som de innovativa TV bolagen kallar det för. Talmannen i representanthuset, Dennis Hastert, har under de senaste dagarna kritiserats och det har ifrågasatts när han egentligen visste om Foley’s mejl. Naturligtvis gör demokraterna allt för att misstänkliggöra alla republikaner i och med detta och på så sätt tjäna på det politiskt.

Republikanerna är i chock. De visste att det skulle bli ett tufft val i november pga ekonomin, kriget i Irak, det allmänna missnöjet med Bush. Problemet är bara att om den här skandalen eskalerar ytterligare kan det bli det sämsta valet republikanerna gör på mycket länge. Istället för att kampanja och prata om det de vill tvingas de nu till ”damage control”. Oavsett vart den här skandalen tar vägen kommer det att bli ett mycket intressant val i november!
/J

Hemlängtan...

Nu har jag drabbats av hemlängtan. Det var ett tag sedan sist men i går kom den. Det är väl så att det går lite upp och ner med sådant och det kan vara olika saker som triggar av det.

Igår hade jag sk SWEA-kaffe hos mig. Då bjuder man in alla SWEOR i NJ till förmiddagsfika. Ett sätt att kunna träffas, prata och knyta nya kontakter i en lättsam form. Av dryga 100 medlemmar i NJ är väl ca 40-50 aktiva på något sätt. Det har varit en del snack under våren om olika åldersgrupperingar och att det är svårt att få folk till olika aktiviteter. Jag har själv sett en del sådan tendenser även om det bara är en kort tid jag varit med i SWEA. Vet inte om det är typiskt kvinnoorganisationer eller om det, som allt annat, pendlar lite även i en sådan här grupp?
I våras bestämde jag mig i alla fall för att ta initiativet, "som en bland de unga" , och vara värdinna för en sådan här tillställning. Inbjudan gick ut i god tid via den sk almanackan. Min vana trogen fixar jag ju i ordning i och utanför huset, ordnar med kaffe, lite olika tilltugg, frukt mm. Alla som kommer ska bidra med något men lite måste ju finnas att börja med. Bara en av de som jag trodde, dvs bland de lite yngre tjejerna som jag lärt känna inom SWEA, kom. Vi blev 5 stycken och hade jättetrevligt ute i solen men jag hade nog räknat med 10-15 personer minst i alla fall.
Nu ska man inte fokusera på dem som inte kommer utan koncentrera sig på dem som faktiskt var här men det utesluter inte att jag blev lite besviken...
Så hade det aldrig varit hemma....Där hade det blivit fullt hus.
Nu är detta inte hela världen och det finns säkert mängder av naturliga förklaringar till varför det inte passade för folk igår men den här gången var det det som triggade av min hemlängtan.

Jag saknar min familj och släkt, jag saknar mina vänner, mina kollegor och arbetskontakter. Jag saknar mina riktiga kompisar! Jag saknar Sverige.

//Charlotte

Bildt bloggar!

En av Sveriges första bloggare var faktiskt vår nye utrikesminister, Carl Bildt. Jag har följt hans blogg det senaste året och den är mycket intressant och ger en väldigt bra inblick i olika utrikespolitiska frågor.

Extra roligt blir det nu när han blivit utrikesminister (frågan är väl bara hur pass frispråkig han kommer att kunna vara framöver). Kul var dock det här inlägget där han kommenterar att han blivit utrikesminister!
/J

Nip/Tuck – på riktigt!

Jag är ju, som jag skrev vid ett tidigare tillfälle, kvar i San Francisco då det är en kirurgkongress här nu. Vi jobbar ju ofta så att vi, och en massa andra företag i branschen, ställer ut en monter i anslutning till kongresshallarna och föreläsningssalarna där kongressen pågår. De amerikanska mötena är ofta väldigt stora och de olika företagen tävlar med varandra om att ha den största och/eller mest imponerande montern. Utställningen började idag (söndag) och är American Society for Plastic Surgery (länk här) . Cirka 4000 plastikkirurger från hela världen skall i dagarna tre diskutera och lyssna på föredrag om olika operationsmetoder inom plastikkirurgin.

Vad gör då jag/vi här? Det företag jag jobbar på säljer ju bland annat suturer (nål och tråd) och vävnadslim som plastikkirurgerna behöver när de ska försluta huden efter en operation. Dessutom är plastikkirurgi ett av de snabbast växande områdena inom kirurgi (tillväxt på c.a 15% per år) och vi har som mål att växa här, både genom egna, nya produkter och genom uppköp. Plastikkirurgi är, enligt mig, en väldigt missuppfattad disciplin. Det man först tänker på är självklart bröstförstoringar och ansiktslyftningar men en hel del plastikkirurger ägnar större delen av sin tid åt att rekonstruera kroppsdelar som har blivit skadade pga olyckor, sjukdomar m.m. Dock är det självklart så att många håller på med estetisk/kosmetisk plastikkirurgi dvs rena skönhetsoperation och det reflekteras också i utställarnas montrar. Väldigt många företag sysslar med implantat (för bröst, kinder m.m) och så kallade ”fillers” (utfyllnadsvätskor som sprutas in i ”defekter” och/eller rynkor). Det känns dock lite ovant att i detta annars så sexuellt pryda land se montrar där de visar bilder på bröst (före och efter operationen) och könsorgan (intimkirurgi...don’t ask…).

En annan företeelse som är lite intressant är att många försäkringsbolag har montrar och ställer ut; en plastikkirurg blir ofta stämd och behöver ha ett bra skydd i händelse av skadestånd. Även olika websidor, bland annat liposuction.com (fettsugning) ställer också ut. De vill locka de olika kirurgerna att annonsera på deras site (och med tanke på antalet läkare i montern när jag gick förbi, går det nog riktigt bra) och på så sätt locka intresserade framtida patienter till just deras klinik! Med tanke på att ungefär 25% av alla trafik på nätet är inom hälsovård finns det många potentiella ”kunder” där ute.

Den största montern har dock Allergan. För 10 år sedan var det ett litet företag som mest sysslade med ögonkirurgi. Idag är det ett företag som omsätter c.a 19 miljarder SEK. Deras största produkt? Gissa tre gånger...Botox såklart!
/J

Fantastiska söndag!

Idag var en underbar dag! Strålande sol, blå himmel, klart och stilla och 20 grader varmt på eftermiddagen (minst)! Jag jobbade i trädgården under två timmar i shorts och linne. I mitten av oktober!
Nu är det kväll och mörkt och dags att läsa godnattsaga för Martin. I morgon är det skoldag igen efter en dryg veckas semester. Då gäller det att vara välklädd och välkammad för det är skolfotodags! För Martin alltså....
Kram/Charlotte

Fotbollslördag!

Det var en stor fotbollsdag idag: Sverige-Spanien 2-0 men än viktigare NASA United-Somerset Hills Lightnings 0-4 (Martins lag vann m.a.o)...

Back in business

Väl tillbaka på Sullivan drive efter en lång resdag kan jag bara konstatera att det har varit en underbar resa på västra kusten. Det känns som vi har varit borta jättelänge. Många upplevelser, intryck och känslor måste nu bearbetas och sorteras in på "hårddisken".
På hemmafronten har det ju också hänt saker. I Sverige alltså. Kan bara säga att det känns mycket häftigt med den nya regeringen och med Bildt! Tänk att han blev utrikesminister! Vi hade ju det som en "dagens fråga" på bloggen för en tid sedan och nu är det alltså klart.
Tänk att han är Back in business. Det blir spännande år framöver...
Nu är klockan snart halv ett på natten i NJ, halv tio i San Fransisco och halv sju på morgonen i Sverige.
Dags att sova här och ladda för morgondagens bortamatch i fotboll med Sommerset Hills Lightnings!
Godnattkram/Charlotte

Reserapport från San Francisco

Nu, efter två dagar längs Highway 1, har vi så kommit fram till San Francisco! Vi övernattade på två ställen på vägen. Ett i San Simeon, nära Hearst Castle. Slottet var enormt imponerande och väl värt en resa! Vi fortsatte sedan längs kusten och fick se sjölejon ligga och lapa sol på stränderna. Big Sur heter området söder om Monterey/Carmel och är väldigt imponerande. Man åker längs kustlinjen och bara baxnar av utsikten. Det påminner mycket om kusten längs franska rivieran. Eftersom det här är Kalifornien finns det också lite sekter/new age ställen längs vägen! Henry Millers skjul (ja, det är verkligen ett skjul) såg vi längs vägen. Det var omgjort till bibliotek nu.

På seneftermiddagen anlände vi till den mysiga staden Monterey, känd bland annat från John Steinbecks böcker, Cannery Row och Riddarna kring kung Arthurs bord. Vi bodde på en härligt hotell precis på stranden (detta). Efter så många timmar i bilen kände vi för att bada och hoppade ner i Stilla Havets vågor! Det gjorde ingen annan....det var ungefär 12 grader i vattnet och vi kom upp lika fort som vi kom i! Nåväl, nu har vi i alla fall badat i Stilla Havet! Det fanns tack och lov en hot-tub och en uppvärmd utomhuspool som vi kunde värma oss i. På kvällen åt vi en härlig middag i Fishermans Wharf. Dagen efter började med att vi åt frukost på hotellet. Utanför började vi efter ett tag se rörelser i vattnet - delfiner! De lekte och hoppade precis vid strandkanten! Fantastiskt! Efter utcheckningen tog vi en biltur runt halvön mellan Monterey och Carmel (ni vet, staden där Clintan var borgmästare i för ett antal år sedan). På den halvön ligger bl.a en av världens finaste golfbanor, Pebble beach. Vi gick in i klubbhuset och jag var bara tvungen att köpa en golftröja med deras logotype på!

Vi tog därefter en promenad i Cannery Row (området där alla fiskfabrikerna fanns) och besökte Montereys akvarium som var mycket imponerande! Efter några timmar i bilen norrut kom vi så igår fram till vårt hotell i San Francisco, Sir Francis Drake. Det ligger oerhört bra till (precis bakom Union Square)och vi ska bo här i tre nätter. Idag åkte vi över Golden Gate och tittade runt i kvarteren runt hotellet. I morgon ska vi åka bland annat åka till Alcatraz!
See ya!

Langs kysten!

Efter två dagar i hysteriska, men häftiga, Los Angeles, tar vi idag vår hyrbil och kör norrut längs Highway 1 (kustvägen upp till San Francisco).

Fredagen var resdag och på eftermiddagen var vi ganska trötta varför poolen på hotellet var enormt skön att tillbringa några timmar kring. Vi bor alltså precis vid Walk of Fame och mitt i smeten. Ett stenkast från hotellet ligger Kodak Theatre där Oscarsgalorna hålls varje år. På trottoarerna är det mängder med artister av varierande kvalitet som väl antagligen försöker att bli upptäckta; Michael Jackson kopior, Star Wars figurer med mera. M (och även vi) gjorde stora ögon! Igår lördag vaknade vi tidigt och begav oss direkt till Universal Studios. Det var en helt enorm upplevelse! Vi hade nog i vårt stilla sinne trott att det skulle vara ganska lagom med 2-3 timmar där (en rundtur på området, kanske några åkturer). 6,5 timma efter ankomst vandrade vi ut! Vi åkte massor med roliga saker och gick på ett antal shower, bland annat Waterworld där en hel scen utspelade sig med stunt, special effects och vatten som sprutade upp mot publiken. Vi var sjöblöta (men glada) efteråt. Efter Universal tog vi bilen och åkte Mulholland Drive som är den långa vägen som löper längs bergskammen som delar LA i två delar. Känd som den är från diverse filmer (bl.a David Lynch film med samma namn) ville vi ju inte missa den. Längs vägen hade man en enorm utsikt över Los Angeles och det var väldigt mäktigt. Staden är STOR!! 12x7 mil i area och c.a 13 miljoner invånare...Imponerande! Självklart åkte vi också genom Beverly Hills och berömda Rodeo Drive. På kvällen åt vi en mycket trevlig middag på Sunset Strip (den hippaste delen av Sunset Boulevard). Där stod de coola bilarna på rad (Mustangen hade inte varit fel att ha här) och vi såg bl.a en Ferrari med nummerplåten 1 LAW MAN...

Men nu är det då dags att åka Highway 1. Bara namnet ger respekt! Mellan LA och San Francisco är det ungefär 75 svenska mil och man kan antingen åka på motorvägen som går inne i landet, eller ta just Highway 1. Det kommer att bli vårt val (åtminstone till en början). Vi ska åka ner via Santa Monica, Venice Beach och Malibu och förhoppningsvis komma i tid för en lunch i Santa Barbara. I eftermiddag skall vi så checka in på detta hotell i San Simeon . San Simeon ligger ungefär 35 mil norrut från Los Angeles. I morgon skall vi se Hearst Castle som är en enormt slott som byggdes av tidningsmagnaten William Randolph Hearst. Det lär vara något i hästväg. Kolla här om ni vill.
Bis Später,
/J, C o M