Visumen klara!

Efter att ha givit fingeravtryck, blivit intervjuade av konsuln på amerikanska ambassaden och fått fylla i sjuttioelva blanketter med frågor i stil med "have you ever been a victim in an armed conflict?" har vi nu fått våra visum! Det innebär att jag kan jobba tre år i USA och att Charlotte och Martin har rätt att vara där lika länge. Om Charlotte vill jobba när hon är där måste hon söka om ett annat typ av visum på plats. Det är tydligen lätt att få när man väl är där.

Vi slutar inte förvånas över den service J&J bistår med; jag (eller snarare Charlotte) har fått en konsult som assisterar med diverse saker som ska göra livet lättare när man kommer som utlänning. Bland annat har de hjälpt till med att hitta vilka el-, vatten-, TV-, mobil-, sop- och telefonleverantörer vi har att välja mellan. Eftersom det är USA är valmöjligheterna (för?) många och det gäller att kolla alla alternativ. Telefon blir nog mest Skype som det verkar. Att ringa till Sverige kostar en hel del och IP är nog det enda rätta. Ett litet tips till er i Sverige: att ringa till USA från Sverige (om ni har Telia som leverantör) kostar 0,95:- per minut, MEN om man anmäler att man vill utöka sitt Telia abonnemang med något som heter Telia Utlandsrabatt, får man betala 15:- per månad men sedan kostar det bara 0,37:- per minut till USA vilket ju inte är särskilt mycket...

Jo, som sagt, konsulterna hjälper till med mycket. Bland annat har de hittat att ordföranden i SWEA (Swedish Women Educational Association) heter Madeleine Hershberger, bor i Basking Ridge och har barn i samma skola som Martin ska gå i! Hon kunde också meddela att det finns en svensk skola i Basking Ridge som har klasser varje torsdag mellan 4 pm och 5.30 pm. Helt otroligt! Hemsidan till den skolan hittas här. Dessutom finns det något som kallas för Scandinavia American Heritage Society of New Jersey. De ordnar midsommarfirande för alla Skandinaver i New Jersey!

En sak vi går och funderar på är hur vi ska göra med vår andra bil. Som utlänning som flyttar in i USA har man möjlighet att köpa bil väldigt billigt. Detta gäller nya bilar och villkoret är att man beställer bilen innan man åker in i landet. Vi går och räknar på en Ford Mustang V8 convertible som är oerhört tuff men kostar naturligtvis därefter. Det fina i kråksången är dock att man kan ta med bilen tillbaka tull- och momsfritt och sedan sälja den i Sverige. En ny sådan i Sverige kostar c.a 450.000:- medan vi skulle få betala c.a 260.000 i USA. En viss skillnad...

Det är val 2006...

En dag i framtiden:

Göran Persson är död och kommer till paradiset där han möts av S:t Per.

S:t Per är lite förlägen men hälsar honom försiktigt välkommen...

- Tack! sade Göran. Jo, jag tänkte nog att jag skulle hamna här!

- Mjah, sade S:t Per. Du har ju på det stora hela uppfört Dig mycket

anständigt och i betraktandet av Din barndom och så vidare så bestämde

vi oss för att vi gärna ville ha Din själ här. Men förstår Du, vi har

inte så mycket erfarenhet av framträdande vänstermän..

- Jaja, det blir bra. sade Göran. Släpp in mig bara!

- Jamen, ser Du, sade S:t Per, det var lite konkurrens om att få tag i

Dig. Faktiskt blev vi tvungna att göra ett litet avtal med djävulen...

- AVTAL MED DJÄVULEN ! utbrast Göran förskräckt.

- Det är inte så farligt, sade S:t Per, men han menade att de flesta av

Dina vänner ändå bor hos honom. Så vi avtalade att Du får lov att

tillbringa ett dygn i helvetet och ett i himlen. Sedan får Du välja var

Du vill vara resten av evigheten.

Göran protesterade en del men avtalet var på plats. Så S:t Per visade

honom en hiss, de sade farväl och på återseende om ett dygn och Göran tryckte

på "Helvete". Han körde nedåt mycket länge och hissen stannade vid en

stor svart port. Han ringde på och ögonblickligen öppnade djävulen

själv för att ta emot honom.

- Göran! Gamle vän, kom in! hälsade Satan och Göran steg på. Här stod

han då, på en gigantisk övertäckt golfbana. En massa av hans gamla

regeringskamrater gick runt och spelade golf. Banan var perfekt. Det

var mycket varmt men små lättklädda djävulspigor serverade kalla

drinkar. Göran spelade hela dagen och på kvällen hade Erik Lallerstedt

(som också hade dött tidigare) lagat en gigantisk buffé med massor av

feta läckerheter. Innan Göran visste ordet av så var dygnet över och

det var dags att åter åka till himmelen.

Då han kom in i himlen var han mycket eftertänksam men också här var

han varmt välkommen. Han fick änglavingar och en harpa. Resten av dagen

spatserade han från moln till moln och hörde fåglarna sjunga och åt

friska frukter från träden. Senare åt han en lätt, god och kalorisnål

middag. Han kände att det fortfarande kurrade lite i magen när han gick

och lade sig. Det hade varit rätt tröttsamt att lyssna på harpspelet

och han saknade sina gamla kamrater från partiet.

Nästa morgon berättade han om sitt beslut för S:t Per, han skulle välja

helvetet. S:t Per försökte övertala honom att stanna men han var

bestämd.

Han ville tillbringa resten av evigheten med sina vänner. S:t Per gav

upp och ledde honom till hissen. Då han åter ringde på den stora svarta

porten var Satan lika snabb att öppna. Nu var dock golfbanan borta och det

enda som syntes var miljoner av människor som vred sig av plågor i den

eviga skärselden.

- Men! sade Göran. Var är golfbanan, var är drinkarna och maten?

- När Du var här var det valtider, sade Satan. Nu har du röstat på oss...

Skojig historia

Precis hemkommen från USA efter en bra flygning. Blev uppgraderad till Business class och det är ju aldrig fel. Sov c.a 3 timmar i alla fall. Ville bara delge en rolig historia som jag läste precis. Om det är en skröna eller ej, vågar jag inte svara på. Rolig är den i alla fall:

Actual Radio Conversation:
This was a conversation between a US naval ship and Canadian authorities off the coast of Newfoundland in late 1995.
Canadians: Please divert your course 15 degrees to the south to avoid a collision.
Americans: Recommend you divert your course 15 degrees to the north to avoid a collision.
Canadians: Negative. You will have to divert your course 15 degrees to the south to avoid a collision.
Americans: This is the captain of a US Navy ship. I say again, divert YOUR course.
Canadians: No, I say again, you divert YOUR course.
Americans: This is the Aircraft Carrier US LINCOLN, the second largest ship in the United States Atlantic Fleet. We are accompanied with three Destroyers, three Cruisers and numerous support vessels. I DEMAND that you change your course 15 degrees north. I say again, that's one-five degrees north, or counter-measures will be undertaken to ensure the safety of this ship.
Canadians: This is a lighthouse. Your call.

I USA igen...(Del 2)

Det är lite fascinerande det här med flytten över. Eftersom J&J är ett ganska stort företag (OBS! Ironi, vi är 130.000 anställda med en omsättning på ofattbara 45 miljarder dollar/år) finns det naturligvis en hel del rutiner och policies kring en flytt som denna. Jag var lite frustrerad i november eftersom jag inte fick några ordentliga svar på många av mina frågor. Det visades sig dock att HR (Human Resource) och övriga inte kunde göra någonting förrän min högsta chef (Capo di capo, chefernas chef) formellt hade satt sin signatur på ett papper. När han väl hade gjort det (efter att ha pratat med capo di capo tutti) hände saker må ni tro. Helt plötsligt svämmade min mailbox över med information om allt kring visum ansökningar, Social Security Number, skatteregler i USA, bidrag för flytten mm, mm.

Nu har jag i alla fall ett bankkonto (2 till och med) i Bank of America där eventuella sponsorer är välkomna att sätta in bidrag (för kontonummer, skicka ett mejl)! Med tanke på vilken enormt fin (och exklusiv/dyr) mataffär vi har i närheten, kommer våra matutgifter att gå upp betydligt! Ett kilo potatis kostar ca 18 kronor (det du Mats. Snacka om marginaler) och ett kilo parmesan (Reggiano) ca 280 kronor. Där fick ni genast lite tips på vad ni kan få köpa med er om/när ni kommer över.

Komma över ja. Henrik och Theres (bror och svägerska) är de första som har anmält sin ankomst (troligtvis påskhelgen). Vår resa till Aruba kommer att bli 18 - 23 maj så då kan vi inte ta emot gäster. Däremot helgen efter då det är Labor Day och måndagen den 29 maj är ledig.

Jag skriver detta i taxin på Route 78  på väg mot Newark och SK904 till Stockholm (flyga fredagen den 13 - tur att man inte är skrockfull!). Nu ska det bli skönt att komma hem till Sverige ett tag innan det är dags för det stora steget den 7 februari!

/J

I USA igen...

Jaha, så var man här igen då! Det börjar kännas riktigt hemtamt nu! På agendan den här veckan står en hel del jobb men också besök hos Relocation företag, möbeluthyrare, Martins skola, banker m.m, m.m.

Anlände till New Jersey sent söndag eftermiddag efter först ha tagit SAS till London och efter 3,5 timmas väntan på Heathrow, United till N.Y. Eftersom jag gick upp 05.00 på morgonen och inte sov något på planen var jag enormt trött när jag till slut anlände till hotellet. Dagen efter var jag på kontoret och kastades in i diverse möten direkt. Det var spännande men också ganska förvirrande. Min chef heter Dave Harris och är en cool kille. Han är c.a 45 år, svart, 1.90 lång och har spelat amerikansk fotboll framgångsrikt tidigare. Han är väldigt jobb inriktad men verkar ha en stor portion humor också. Det ska nog gå bra att jobba med honom. Jag ska skriva lite mer om jobbet vid ett senare tillfälle.

Idag var jag i Basking Ridge området och besökte Martins skola igen för att skriva in honom på allvar. Den är oerhört trevlig och stämningen verkar mycket god. Jag kom lite för tidigt till mitt möte och det var bra eftersom jag då kunde se alla barnen komma. Skolan öppnar 08.30, barnen måste vara inne innan 09.00 då lektionerna börjar. Klockan 09.00 låser de dörren och de elever som ännu inte är inne måste ringa på och får gå in på expeditionen (där jag satt och väntade på mitt möte). De får då skriva upp sig och det rapporteras sedan till föräldrarna. Alla var dock väldigt vänliga mot varandra och alla barn väldigt artiga. Eftersom det är USA måste ett stort antal blanketter fyllas i; om vi tillåter att bilder och namn på Martin sätts upp i skolboken m.m (jag sa att det är lugnt eftersom vi inte är med i Witness protection program ännu...), om vi tillåter att Martin får Tylenol (en slags Alvedon) vilket jag med emfas godkände eftersom Tylenol tillverkas av Johnson & Johnson. Dessutom ska ett stort antal vacciner tas innan Martin får börja - de flesta är redan klara i Sverige men vi måste ta några till. Måndagen den 27 februari är Martins första dag i skolan. Han kommer att få 2-3 stycken "buddies" (faddrar, tror jag) som kommer att ta hand om honom. En nyhet som kom fram idag var också att han kommer att läsa spanska!! Det blir ju en oerhört bra träning inför hans blivande karriär som proffs i Barcelona!

Får skriva mer i morgon då jag måste fylla i alla blanketter (ska förbi skolan i morgon och lämna in dem). Bilden ovan är en bild från Google Earth som visar huset och gatan vi bor på. Fick den från Jeppe som var väldigt imponerad över närheten till golfbanan (se övre hörnet på bilden). Pilen visar var huset ligger.

/J

I Askersund

Nu är vi och firar Trettonhelgen i Askersund. -2 grader och riktig vinter med mycket snö. Härligt att komma hit, ska åka en sväng via Hallsberg på vägen hem och säga Hej då inför flytten...

Här är adressen!

Hej!

Efter en suverän vecka i Frankrike är vi nu tillbaka på Lidingö! Jag håller på med flyttförberedelser (banken, amerikanska ambassaden, relocation företag, flyttfirmor m.m, m.m...). Den 31 januari går flyttlasset från Killingevägen till USA (kommer efter c.a 6 veckor att vara framme hos oss på Sullivan Drive). Vår fullständiga adress däröver kommer att vara:

Fam Bellander
21 Sullivan Drive
Basking Ridge
NJ 07920
USA

Telefonnummer m.m vet vi inte ännu men vi återkommer med det så snart vi har det klart. Som det ser ut idag kommer jag att flytta till USA den 1 februari och Charlotte och Martin den 16 februari. Nästa vecka kommer jag att vara i USA och får då mer klarhet angående datum förhoppningsvis.

Kram,

/J