Äntligen sportlov!
Hejsan!
Efter en något "bumpy ride" sedan jul med diverse sjukdomar i omgångar och lite knepigt väder är det nu så äntligen Pia-dagen den 22 februari och dags för avfärd mot Kanada och skidsemester!
De senaste magsjukorna har varit trista på så vis att vi har fått ställa in jobb och resor och det har känts lite allmänt segt.
För två veckor sedan fick jag ställa in årets första .U.-visning här eftersom jag låg som en trasa och inte kunde ta emot de 12 personer som hade anmält sig.
Nu senast var det Martins tur. I lördags hade vi ställt klockan på 06 för att komma iväg tidigt till Washington DC. Kl 05.45 vaknade Martin blek som ett spöke och så var det igång för hans del och bara att ställa in vår resa. Just då kändes det mycket trist och vi hade lite svårt att komma igång igen...
Nu har dock veckan rullat på med full fart och alla har varit friska (peppar, peppar...). Jag har hunnit med både styrelsemöte i SWEA, U-jobb, tre träningspass, träff med Hanne och så en .U.-visning hos min vän Trish igår kväll. Det blev mycket lyckat och god försäljning.
Martin har mycket i skolan och i mars är det stora nationella test som de tränar för. Johan har haft fullt upp på sitt håll med att bla lämna över till sin efterträdare och ha year-end review med medarbetarna. Parallellt söker han även jobb på hemmaplan och i Europa.
I onsdags var jag faktiskt ute på lokal med två av mina ameikanska vänner, Kirsten och Teri, som jag har lärt känna via Martins fotboll. Soccer moms alltså! Vi var ute och åt middag och när vi stog i baren och väntade på vårt bord dyker en man fram till mig och hälsar på svenska. Det visar sig att det är Staffan, Johans förra chef på i Sverige, som numera är hög chef i Europa och var här på tjänsteresa. Tänk vad världen är liten ibland! Det hela resulterade i att han och Johan träffades för frukostmöte dagen därpå så det var en lyckad kväll på flera sätt.
Så har vi då kommit fram till fredag och tanken idag var att vi skulle hämta Martin direkt från skolan och köra upp ca 3h till Albany för övernattning.
Nu är det så att är det inte sjukdomar så är det väder som har spelat oss ett spratt och när vi vaknade idag så hade det snöat massor och både Johan och Martin har sk snow-day, dvs jobb och skolor är stängda.
Just den här gången hoppas vi dock att det spelar oss i händerna för så fort de har plogat ute kan vi påbörja vår resa upstate NY.
Efter övernattning i Albany ska vi fortsätta mot Montréal i morgon bitti. Där bor vi hos gamla vänner till familjen, Anne-Marie och Ariél Fenster, över helgen. På måndag fortsätter vi upp mot Mont Tremblant för 5 nätter och skidåkning. Härligt!
Nu hoppas vi kunna lägga "the bumpy ride" bakom oss för ett tag och njuta av en veckas härlig semester. När vi kommer hem igen är det mars månad och då hoppas jag på vår. Tittar man tillbaka på vår blogg från föregående mars månader har det varit allt från snökaos till 20 grader varmt. Själv hoppas jag på det senare. Vintern har känts lång och seg här i år då den faktiskt började redan i november men aldrig riktigt har tagit fart -förrän idag. Än är det inte för sent för en liten tur i backen här utanför med snowracern säger Martin!
Ha en fin vecka och njut av att det snart är mars.
Kram/Charlotte
Efter en något "bumpy ride" sedan jul med diverse sjukdomar i omgångar och lite knepigt väder är det nu så äntligen Pia-dagen den 22 februari och dags för avfärd mot Kanada och skidsemester!
De senaste magsjukorna har varit trista på så vis att vi har fått ställa in jobb och resor och det har känts lite allmänt segt.
För två veckor sedan fick jag ställa in årets första .U.-visning här eftersom jag låg som en trasa och inte kunde ta emot de 12 personer som hade anmält sig.
Nu senast var det Martins tur. I lördags hade vi ställt klockan på 06 för att komma iväg tidigt till Washington DC. Kl 05.45 vaknade Martin blek som ett spöke och så var det igång för hans del och bara att ställa in vår resa. Just då kändes det mycket trist och vi hade lite svårt att komma igång igen...
Nu har dock veckan rullat på med full fart och alla har varit friska (peppar, peppar...). Jag har hunnit med både styrelsemöte i SWEA, U-jobb, tre träningspass, träff med Hanne och så en .U.-visning hos min vän Trish igår kväll. Det blev mycket lyckat och god försäljning.
Martin har mycket i skolan och i mars är det stora nationella test som de tränar för. Johan har haft fullt upp på sitt håll med att bla lämna över till sin efterträdare och ha year-end review med medarbetarna. Parallellt söker han även jobb på hemmaplan och i Europa.
I onsdags var jag faktiskt ute på lokal med två av mina ameikanska vänner, Kirsten och Teri, som jag har lärt känna via Martins fotboll. Soccer moms alltså! Vi var ute och åt middag och när vi stog i baren och väntade på vårt bord dyker en man fram till mig och hälsar på svenska. Det visar sig att det är Staffan, Johans förra chef på i Sverige, som numera är hög chef i Europa och var här på tjänsteresa. Tänk vad världen är liten ibland! Det hela resulterade i att han och Johan träffades för frukostmöte dagen därpå så det var en lyckad kväll på flera sätt.
Så har vi då kommit fram till fredag och tanken idag var att vi skulle hämta Martin direkt från skolan och köra upp ca 3h till Albany för övernattning.
Nu är det så att är det inte sjukdomar så är det väder som har spelat oss ett spratt och när vi vaknade idag så hade det snöat massor och både Johan och Martin har sk snow-day, dvs jobb och skolor är stängda.
Just den här gången hoppas vi dock att det spelar oss i händerna för så fort de har plogat ute kan vi påbörja vår resa upstate NY.
Efter övernattning i Albany ska vi fortsätta mot Montréal i morgon bitti. Där bor vi hos gamla vänner till familjen, Anne-Marie och Ariél Fenster, över helgen. På måndag fortsätter vi upp mot Mont Tremblant för 5 nätter och skidåkning. Härligt!
Nu hoppas vi kunna lägga "the bumpy ride" bakom oss för ett tag och njuta av en veckas härlig semester. När vi kommer hem igen är det mars månad och då hoppas jag på vår. Tittar man tillbaka på vår blogg från föregående mars månader har det varit allt från snökaos till 20 grader varmt. Själv hoppas jag på det senare. Vintern har känts lång och seg här i år då den faktiskt började redan i november men aldrig riktigt har tagit fart -förrän idag. Än är det inte för sent för en liten tur i backen här utanför med snowracern säger Martin!
Ha en fin vecka och njut av att det snart är mars.
Kram/Charlotte
posted by Family Bellander at 10:05
0 Comments:
Post a Comment
<< Home