Reflektioner kring 11:e september

Igår hade Martin träning i en park som ligger väldigt nära där vi bor. Förra året invigde vår kommun ett minnesmonument i den parken över alla som från vår lilla stad som dog den 11e september. Två av pojkarna i Martins fotbollslag förlorade sina pappor den dagen. Under träningen igår såg C hur en av änkorna la blommor på monumentet med sin mans namn samtidigt som hennes son tränade 200 meter därifrån. Sådana saker gör att massmordet den 11e september känns väldigt påtagligt där vi bor just nu.

När jag flög till Chicago idag var det inte så mycket folk, varken på planet eller på Newark. Det märktes tydligt att det var en speciell dag idag.
/J