Tillbaka igen!
Jag är nu tillbaka i New Jersey igen efter 11 nätter på resande fot!
Gårdagen (torsdag) blev LÅNG! Under mitt möte i Hamburg skulle vi i projektet på onsdagskvällen ha en så kallad "teambuilding" aktivitet. Det lät kul, men eftersom jag skulle åka tillbaka till USA dagen efter och hade en taxi som skulle hämta upp mig på hotellet 05.30, hade jag planerat att gå till sängs relativt tidigt. Problemet var bara att aktiviteten ägde rum 1 timme norr om Hamburg på en gård där vi skulle laga mat. Det var med andra ord inte bara att gå tillbaka till hotellet och sova när man kände för det. Det hela blev väldigt lyckat men i Tyskland menar de att bra matlagning kräver mycket vin! Med andra ord blev det sent och inte förrän 01.00 var jag och de andra tillbaka till hotellet. Jag gjorde då något som jag vanligtvis inte brukar göra (och heller ej kommer att göra så mycket fortsättningsvis); jag beställde väckning av hotellet. 05.20 bad jag dem ringa mig (som en extra säkerhet om mitt vanliga alarm, mot förmodan, inte skulle funka). För att spara tid på morgonen duschade och rakade jag mig innan sänggång och somnade 01.30. Två timmar och 50 minuter senare (04.20) ringer receptionen och meddelar på bruten engelska:
- Mizter Bellander. Tiss is your väjkappkål!
Jag tackar, går upp och hinner även att borsta tänderna innan jag inser att de har väckt mig en timme för tidigt! Jag tänker inte gå in på vad jag sa när jag upptäckte det men invektiven haglade kan jag i alla fall meddela.
Jag ringde receptionen upplyste dem om vad de gjort samt bad dem ändra beställningen på taxin till 05.00 istället.
Väl på Hamburgs flygplats flög jag Hamburg till Stockholm och hade sen två timmar på Arlanda innan SK903 till Newark avgick. SAS har nu börjat med nya säten i business class och de var en mycket angenäm bekantskap vill jag lova. Man kunde lägga sig nästan helt raklång vilket gjorde att jag i alla fall kunde sova en och en halv timma på vägen. Det hade blivit mera om det inte hade varit för att vi råkade ut för den värsta turbulens jag någonsin upplevt när vi kom över Grönland. Planet föll åtskilliga hundra meter och krängde hysteriskt fram och tillbaka under c.a 25 minuter. Flera kräktes och skrek. Riktigt obehagligt faktiskt. Jag frågade en flygvärdinna efteråt hur hon skulle gradera den här turbulensen på en 10-gradig skala varvid hon svarade en 9:a...Det som var bra var i alla fall att kaptenen pratade i högtalarna mitt i alltihopa och försäkrade alla om att det inte var någon fara men att de var tvungna att gå igenom det här området för att komma till lugnare luftskikt.
Vi landade nästan en timme tidigare än tidtabellen vilket var positivt. Jag kom först av planet, gled igenom immigration och såg fram emot att hinna hem i tid för att kunna hämta Martin i skolan. Så blev det dock inte. Turbulensen hade gjort att låsen på lastutrymmet hade fastnat och de fick inte upp dörrarna. Vi fick vänta 90 minuter på bagaget!
Det var en något (understatement) trött J som till slut kom hem till familjen. Det var verkligen underbart att se dem igen! De hade ordnat en härlig middag och jag somnade ovaggad vid 9-tiden.
Home Sweet Home!
/J
Gårdagen (torsdag) blev LÅNG! Under mitt möte i Hamburg skulle vi i projektet på onsdagskvällen ha en så kallad "teambuilding" aktivitet. Det lät kul, men eftersom jag skulle åka tillbaka till USA dagen efter och hade en taxi som skulle hämta upp mig på hotellet 05.30, hade jag planerat att gå till sängs relativt tidigt. Problemet var bara att aktiviteten ägde rum 1 timme norr om Hamburg på en gård där vi skulle laga mat. Det var med andra ord inte bara att gå tillbaka till hotellet och sova när man kände för det. Det hela blev väldigt lyckat men i Tyskland menar de att bra matlagning kräver mycket vin! Med andra ord blev det sent och inte förrän 01.00 var jag och de andra tillbaka till hotellet. Jag gjorde då något som jag vanligtvis inte brukar göra (och heller ej kommer att göra så mycket fortsättningsvis); jag beställde väckning av hotellet. 05.20 bad jag dem ringa mig (som en extra säkerhet om mitt vanliga alarm, mot förmodan, inte skulle funka). För att spara tid på morgonen duschade och rakade jag mig innan sänggång och somnade 01.30. Två timmar och 50 minuter senare (04.20) ringer receptionen och meddelar på bruten engelska:
- Mizter Bellander. Tiss is your väjkappkål!
Jag tackar, går upp och hinner även att borsta tänderna innan jag inser att de har väckt mig en timme för tidigt! Jag tänker inte gå in på vad jag sa när jag upptäckte det men invektiven haglade kan jag i alla fall meddela.
Jag ringde receptionen upplyste dem om vad de gjort samt bad dem ändra beställningen på taxin till 05.00 istället.
Väl på Hamburgs flygplats flög jag Hamburg till Stockholm och hade sen två timmar på Arlanda innan SK903 till Newark avgick. SAS har nu börjat med nya säten i business class och de var en mycket angenäm bekantskap vill jag lova. Man kunde lägga sig nästan helt raklång vilket gjorde att jag i alla fall kunde sova en och en halv timma på vägen. Det hade blivit mera om det inte hade varit för att vi råkade ut för den värsta turbulens jag någonsin upplevt när vi kom över Grönland. Planet föll åtskilliga hundra meter och krängde hysteriskt fram och tillbaka under c.a 25 minuter. Flera kräktes och skrek. Riktigt obehagligt faktiskt. Jag frågade en flygvärdinna efteråt hur hon skulle gradera den här turbulensen på en 10-gradig skala varvid hon svarade en 9:a...Det som var bra var i alla fall att kaptenen pratade i högtalarna mitt i alltihopa och försäkrade alla om att det inte var någon fara men att de var tvungna att gå igenom det här området för att komma till lugnare luftskikt.
Vi landade nästan en timme tidigare än tidtabellen vilket var positivt. Jag kom först av planet, gled igenom immigration och såg fram emot att hinna hem i tid för att kunna hämta Martin i skolan. Så blev det dock inte. Turbulensen hade gjort att låsen på lastutrymmet hade fastnat och de fick inte upp dörrarna. Vi fick vänta 90 minuter på bagaget!
Det var en något (understatement) trött J som till slut kom hem till familjen. Det var verkligen underbart att se dem igen! De hade ordnat en härlig middag och jag somnade ovaggad vid 9-tiden.
Home Sweet Home!
/J
posted by Family Bellander at 13:22
0 Comments:
Post a Comment
<< Home