Friday, June 02, 2006

Varför firar vi Pingst och Nationaldagen?

Glad Pingst önskar vi alla- familj, vänner och andra som läser vår blogg.
Tänkte att det kunde vara på sin plats att bidra med lite kunnande om varför vi firar Pingst och Sveriges Nationaldag.
Lite spännande läsning faktiskt.
Hänryckta kramar från
Charlotte & Co

PINGST
Den som inte är troende förknippar vanligen pingsthelgen med bröllop, blommor, utflykter i den vackra naturen.
Vi kan i Apostlagärningarna läsa vad pingsten betyder för de troende.
Anledningen till att kristna firar pingst är att den helige Ande blev utgjuten över lärjungarna i Jerusalem så som Jesus hade lovat.
När Jesus hade uppstått ur sin grav visade han sig för många under fyrtio dagar innan han blev upptagen till himlen.Han visade sig för lärjungarna flera gånger och talade med dem om Guds rike. Vid ett tillfälle när han åt tillsammans med dem befallde han dem att stanna kvar i Jerusalem och invänta dopet i helig Ande.
Tio dagar efter Jesu himmelsfärd blev den helige Ande utgjuten över lärjungarna. Löftet om dop i den helige Ande uppfylldes och har fortsatt att uppfyllas genom århundradena ända till denna dag. Ännu idag utgjuts den helige Ande över de troende.
Pingst kommer från grekiskans pentekoste som betyder den femtionde.
I början var pingsten en gammal judisk skördehögtid som man firade femtio dagar efter påsk. Senare firade man det till minne av hur Gud gav sitt folk de tio buden på Sinai berg.
Pingsten var en av de stora helger då judar vallfärdade till Jerusalem.
När den helige Ande blev utgjuten i Jerusalem fanns det därför många judar i Jerusalem från olika länder som talade många olika språk. När lärjungarna på pingstdagen var församlade i bön hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind. Tungor som av eld visade sig på var och en av dem och de blev uppfyllda av helig Ande och började tala om Guds väldiga gärningar på språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.

SVERIGES NATIONALDAG
Nationaldagen – en ny helgdag 2005Svenska flaggans dag, den 6 juni, är allmän flaggdag och har firats som sådan sedan 1916. Dagen blev Sveriges nationaldag 1983 och är sedan 2005 en arbetsfri helgdag. (I stället togs annandag pingsts helgdagsstatus bort.)Datumet har sitt ursprung i att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 samt att 1809 års regeringsform skrevs under samma datum.

Kring sekelskiftet 1900 genomsyrades samhället av nationalistiska strömningar och man började diskutera lämpligt datum för en svensk nationaldag. Aktuella förslag var den 6 juni, midsommarafton, Gustav II Adolfs eller Karl XII:s dödsdag.Midsommaraftonens många anhängare tvingades ge upp eftersom den dagen kunde leda till missförstånd. Den nya flagglagen, som trädde i kraft efter unionsupplösningen med Norge, hade skrivits under dagen före midsommarafton. Det kunde se ut som om vi ville högtidlighålla förlusten av broderlandet. Kungarnas respektive dödsdag, 6 och 30 november, ansågs mindre lämpliga eftersom mörker och kyla inte befrämjar den rätta stämningen.Innan något beslut hade fattats tog Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, saken i egna händer och anordnade våren 1893 ”Vårfest på Skansen” en fest som pågick i flera dagar och som avslutades med firande av den 6 juni. I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893 - 1894 skriver Artur Hazelius: ”Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.” På Skansens anordnades även andra festdagar till minne av historiska händelser och kulturhistoriska personer, vilka ansågs ha betydelse för den svenska nationen och nationalkänslan, som Gustaf II Adolfs dödsdag den 6 november och Bellmansdagen den 26 juli. Festdagarna var även en viktig inkomstkälla för Skansen.Vårfesterna och de historiska festdagarna var under en följd av år återkommande begivenheter på Skansen.

Den 6 juni, på Gustavsdagen, 1895 tågade mer än två tusen flaggviftande skolbarn och tusentals stockholmare upp till Skansen. Denna stockholmstradition fortsatte fram till första världskriget, då behovet av en nationell samlingsdag ytterligare förstärktes. Man fann att den redan existerande vårfesten var en både inarbetad och passande tradition att bygga vidare på.

Premiären för den 6 juni, som Svenska flaggans dag, ägde rum på Stadion i Stockholm 1916 i närvaro av Gustav V och medlemmar av kungahuset. Stockholms Stadion var vid premiären endast ett par år gammal och det blev en pampig invigning med paraderande regementen, fosterländska sånger, tal och utbringande av leven. Två år senare inledde Gustav V den kommande traditionen att, under högtidliga former, inviga fanor. Den första gick till Klara Folkskola i Stockholm1918.
I närmare femtio år fortsatte högtidligheterna på Stadion för att 1963 flytta över till Skansen, som under nästan alla dessa år arrangerat ett parallellt firande.

Det dröjde till 1983 innan den 6 juni genom ändring i flagglagen också blev Sveriges nationaldag. År 2005 blir den en arbetsfri helgdag.

Den svenska flaggan
Flaggbruket till lands i Sverige är inte särskilt gammalt. Länge använde vi, liksom de flesta andra nationer, riksflaggan huvudsakligen till sjöss och då vanligtvis tretungad. År 1873 hissade man för första gången en svensk flagga på kungliga slottet, något som möttes med skarp kritik, eftersom många menade att en flagga inte alls hade på land att göra. Det kungliga exemplet följdes av vissa ståndspersoner och därefter restes flaggstänger och hissades flaggor på prästgårdar, järnvägsstationer och skolgårdar och snart var flaggningen allmän. Sedens popularitet underlättades av att tiotusentals flaggor delades ut gratis, både av Åhlén & Holm och av Bestyrelsen för Svenska flaggans dag.Den svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende 1906, då Sverige, i samband med unionsupplösningen, fick en ny flagglag. Unionsmärket, (eller ”sillsallaten”som den kallades i folkmun) som suttit i den övre fyrkanten närmast stången, togs bort och fälten fick bestämda proportioner och färgsättning. Gul-och-blå hade innan dess kunnat tolkas till vilka nyanser som helst. Nu fastslogs också, att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och krigsmakten.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home